INNEHÅLL

Arbetsrummet
Biblioteket
Förrådet
Köket
Scrapverksta´n

 

PÅ SÄNGBORDET
"Den stora utställningen"
av Marie Hermansson



LÄST 2017
36 böcker

LÄST 2018
41 böcker

LÄST 2019
26 böcker



 

 

LÖRDAG, 09 NOVEMBER, 2019

M som i mysfika.
ikväll skulle vi "vakta" lille V när hans föräldrar skulle ha en kväll på tu man hand. Vi var tillsagda att komma vid 14:00-tiden och när vi kom några minuter efter utsatt tid möttes vi av en trevlig överraskning.
Eftersom käre maken och jag är bortresta imorgon när det är fars dag valde yngste sonen och hans familj att överraska med ett "fars-dag-fika" innan de skulle iväg. Maken uppvaktades med blommor och present. Därefter fick vi en helkväll med lille V som bland innehöll ett besök på O´Learys eftersom ville ha hamburgre och pommes.

FREDAG, 08 NOVEMBER, 2019

Jag har länge önskat läsa Linn Ullmans bok De oroliga och nu har jag äntligen gjort det.
Linn Ullman skriver om den familj hon föddes in i med föräldrar som var hyllade stjärnor; Ingemar Bergman, demonregissören, och Liv Ullman den erkända skådespelerskan.
Ingenstans i boken nämner Ullman sina föräldrar vid namn och det är kanske ett dramaturgiskt grepp hon väljer att göra antingen för att hålla distans till dem eller för att förstärka känslan av att inte veta vem de egentligen var i denna lite dysfunktionella familj.
Ullman använder ett vackert och välgenomtänkt språk i en levande berättelse som visar vilken skicklig författare hon är.

Från bokens baksida:
"Jag numrerar, ordnar och katalogiserar. Jag säger: Det var tre kärlekar. Jag är idag lika gammal som min far var när jag föddes. Fyrtioåtta år. Min mor var tjugosju, hon såg både mycket äldre och mycket yngre ut än sin ålder den gången." De oroliga är en lekfull, utforskande och genreöverskridande roman om ett barn som inte kan vänta med att växa upp, och föräldrar som skulle föredra att vara barn. Det är en bok om minnen, glömska och de många berättelser som utgör ett liv.

TORSDAG, 07 NOVEMBER, 2019

T som i torsdag.
V som i veckohandla.
T som i trött.

Over and out!

ONSDAG, 06 NOVEMBER, 2019

Ibland kan man behöva släppa allt en grå och mörk onsdag och hitta en anledning till att sätta lite guldkant på tillvaron eller hitta en orsak till att äta ute.
Äntligen kan jag släppa ett projekt som tagit mycket energi och som jag till en början inte trodde skulle vara så otroligt krävande. Jag blev visserligen förvarnad om att det skulle kunna bli knepigt men jag kunde aldrig tro att det skulle bli så här svårt.
Nu är det avklarat, nu sätter jag punkt och ser det som att jag blivit en erfarenhet rikare.
I den mörka och grå novemberkvällen tog jag med mig käre maken till Pinchos för att där i värmen och myset för en stund glömma att det bara var en grå onsdag i november.

TISDAG, 05 NOVEMBER, 2019

MÅNDAG, 04 NOVEMBER, 2019

En rektor jag arbetade tillsammans med för rätt många år sedan brukade ofta säga att man alltid hade ett val - man kan välja si eller så.
Dessutom med tillägget att man inte skulle krångla till det för sig,
Idag när jag kom hem från arbetet var jag så in i bängen trött. Vädret var grått och luften oerhört fuktmättad, på gränsen till att regna.
När jag körde upp på garageinfarten var siktet inställt på att kasta mig i soffan och sätta på en film att sova till.
Men...man har ju alltid ett val och jag valde istället för soffan att gå en rask promenad, tänkte att den skulle pigga upp mig.
En halvtimme senare var jag betydligt mycket piggare och dessutom blöt av det regn som föll i slutet av promenad.
Oj så nöjd jag sedan var!

SÖNDAG, 03 NOVEMBER, 2019

Jag väljer att gå i käre makens spår när jag tar mig an Jan Guillous första bok i en serie han kallar Det Stora Århundradet. Boken jag läst heter Brobyggarna. Det här är att betrakta som en äventyrsberättelse som spänner över flera decennier och där vi får följa tre norska bröder som, när berättelsen tar sin början, får möjlighet att utbilda sig till ingenjörer i Dresden.
Det här är en bok som till en början fängslar mig som läsare. Ju närmare slutet jag kommer desto mer känner jag att jag tappar fokus och framför allt saknar jag spänningen som fanns där från början. Kanske beror det på Guillous språk som bitvis saknar näevaro. Jag saknar även djupet i karaktärsskildringarna. Guillou ska dock ha heder av att ha gjort ett grundligt researcharbete.

Från bokens baksida:
När havet tog deras far och farbror fick de tre gossarna på det norska Vestlandet utanför Bergen söka familjens försörjning inne i staden. Av en tillfällighet upptäckte man att de tre små repslagarlärlingarna var ovanligt tekniskt begåvade och med hjälp av välgörenhet utbildades pojkarna till järnvägs- och brobyggare.
De tre fiskarsönerna utexamineras många år senare som diplomingenjörer vid universitetet i Dresden. Det är 1901 och mänsklighetens tekniskt mest avancerade århundrade har just inletts. Meningen var nu att de skulle återvända till Norge för att bidra till det mest storartade norska ingenjörsprojektet någonsin, att bygga järnväg mellan Oslo och Bergen.
Men kärleken vände upp och ned på planerna. Den ene flydde, bedragen och skamsen, till Tyska Östafrika, men hamnade likväl på ett av tidens största järnvägsbyggen, det mellan Dar es Salaam och Tanganyikasjön. Den andre flydde också på grund av kärlek, men till London. Bara äldste brodern Lauritz återvände till Norge för att kunna återgälda brödernas storartade utbildning genom att ansluta sig till järnvägsbygget på Hardangervidda.
Tre bröders öden i ett sekel som ännu var ungt. Där framtidstron överskuggade världens alla orättvisor. Med teknikens stora genombrott skulle alla krig vara utrotade. Föga anade man att man stod inför det mest dramatiska och blodiga
århundrade någonsin.
Brobyggarna är den första delen i Jan Guillous nya romansvit om Det stora århundradet.

LÖRDAG, 02 NOVEMBER, 2019

F som i förlovning.
Så kom då dagen då äldste sonen satte en ring på sin Elins finger.
En ring som får symbolisera det de två redan vet och har vetat sedan länge; att de hör ihop.
Vi är så glada för deras skull!

 

FREDAG, 01 NOVEMBER, 2019

Nu har det gått två veckor sedan jag opererade mina ögonlock och idag på förmiddagen har jag varit på ögonmottagningen för att ta bort stygnen. Det har läkt både fort och fint. Om några dagar kan jag kanske börja använda make-up igen. Enligt läkaren har svullnaden inte lagt sig helt och hållet förrän egter sex till åtta veckor.
Jag har även hunnit med att rita och måla lite i min jul-planeringsbok. Jag använder akvarellpennor och blöter sedan upp färgerna med en vattenpensel. Tänk så lite jag ritat och målat sedan ögonen började krångla - men desto roligare när jag väl tar mig för det.

TORSDAG, 31 OKTOBER, 2019

P som i prinsessa.
Tänk att vi har ett barnbarn som är prinsessa - en rund, mjuk och alltid leende liten sessa.
Med ett fjunigt hår som ser ut som en ljus gloria runt hennes fina, lilla huvud.
Här har hennes mamma fotograferat henne när hon provar sin fina julklänning.
Hon verkar nöjd och stolt över hur hon tar sig ut, denna lilla prinsessa som med sin charm får alla i sin omgivning att smälta.

ONSDAG, 30 OKTOBER, 2019

V som i Vilmer.
Denne kloke och rolige gosse har jag haft nöjet att umgås med idag.
Vi började vår dag vid åttatiden i morse när vi tog en promenad ned till centrum med målet att ta en tidig förmiddagsfika.
Istället hamnade vi vid järnvägsstationen då lille V så gärna ville titta på tåg. Frusna men med solen i blick gick vi vidare till Sultans för att fika. Lille V försökte förhandla sig till en bakelse men hans farmor hävdade att det var för tidigt på dagen för sådana bakverk.
Inne på cafét fick han syn på en tavla med kyrkan som ligger några kvarter längre bort och jag föreslog att vi skulle gå dit .
Jag vet ju att han har en förkärlek till kyrkor och då i synnerhet klockspel.
Efter att ha fikat promenerade vi bort till kyrkan som till vår glädje var öppen. Lille V tittade förundrat på en stor Jesus snidad i trä som hängde i taket och tyckte det var märkligt att Jesus bara hade kalsonger på sig. Något klockspel blev vi inte bjudna på så jag satte på Youtube och hittade ett filmklipp med ett klockspel som vi lyssnade på medan vi stilla satt i bänken.
När vi kom ut från kyrkan fick lille V syn på det gamla vattentornet och tio minuter senare stod vi nedanför det höga tornet.
När lille V var nöjd styrde vi stegen hem till honom med avbrott för ytterligare ett besök på järnvägsstationen.
Väl hemma åt vi lunch och sedan sov vi en middagslur tätt intill varandra.
Så mysigt!

TISDAG, 29 OKTOBER, 2019

E som i Erikslund - mitt favorit-shoppingcenter.
Här finns allt som jag brukar behöva samlat under ett tak. Här finns även sådant som jag inte vet om att jag behöver...
Vi har påbörjar inköpen av julklappar och efter några timmar i detta shoppingmecca kan jag konstatera att mer än hälften av alla klappar nu är inhandlade. Och det är bara i slutet av oktober månad.

MÅNDAG, 28 OKTOBER, 2019

Jag har läst ytterligare en bok i Peter James serie om Roy Grace, denna gång heter boken Långt ifrån död.
En kvinna har blivit mördad och hennes man är misstänkt. Det är bara det att han befinner sig långt hemifrån när mordet sker och dessutom sover han. Om man nu väljer att tro på mannens försvar. Antingen ljuger han bra eller så har han fått sin identitet kapad.
Mystiken tätnar än mer när några vänner till Roy Grace meddelar honom att de sett hans, sedan länge, försvunna fruPeter James berättar skickligt en spännande historia med en till synes enkel lösning, men med överraskande och förvånande vändningar.

SÖNDAG, 27 OKTOBER, 2019

L som i Litterär afton.
Tänk att det blev en litterär afton i år också trots att bokhandeln inte längre finns kvar. Övriga samarbetspartners fick en nytillkommen aktör att driva traditionen vidare tillsammans med. Som vanligt var en handfull författare inbjudna att berätta om sina nyutgivna böcker.
I fick vi lyssna på Göran Greider, Katarina Wennstam, Elin Olofsson, Carina Burman och Patrik Lindenfors och mest nyfiken blev jag på Carina Burmans bok om Bellman som direkt hamnade på min "Att läsa"-lista.

LÖRDAG, 26 OKTOBER, 2019

Min vana trogen startar jag höstlovet med att styra upp julförberedelserna. Jag har verkligen ett maniskt beteende när det kommer till "to-do-listor". Hur skulle få jul i vårt hus om jag inte hade denna planering?!
Jag inleder förberedelserna med att tillverka julkort, stryka juldukar och julgardiner för att sedan baka julens kaffebröd...som aldrig blir uppätet. Sedan blir det pepparkaksbak till första advent då även gardiner och mysig belysning sätts upp. Sedan ramlar allt bara på och plötsligt är det julafton. Helt klart är att jag eliminerar en hel del stress genom att tidigt styra upp allt som ska göras.

FREDAG, 25 OKTOBER, 2019

Kommer hem från jobbet så där skönt trött som man är en fredag när man vet att man gjort ett bra arbete under hela veckan.
Maken har kaffet färdigt och en ocean av ledig tid ligger framför mig - nu är det höstlov!
Fixar till en pumpa och blandar sedan drinkar till goa vänner som kommer på after work - denna gång med en bit mat efter drinken.
Tänk, nu har halva höstterminen gått, det är nu den gamla stammen lärare börjar le i klassrummet. Eller kanske har de som en gång i tiden när jag var ny i yrket lärde mig hur man får ordning i klassrummet ("inte ett leende före höstlovet").
De har förmodligen varit pensionärer ett bra tag nu och man kan undra hur de gör med leendet...

TORSDAG, 24 OKTOBER, 2019

Lille V har varit hos frissan. Hans ljusa lockar har fallit för saxen och han berättade stolt efteråt att han fått röd färg i håret.
Undrar just vem som kom på idén med att färgspraya barns hår när det är nyklippt. Genialiskt var det i varje fall.

ONSDAG, 23 OKTOBER, 2019

M som i misstag.
Ibland kan man förvånas över sina misstag, när de är så oväntade och bara dyker upp från ingenstans.
Värsta misstagen måste vara då man släpper in andra människor i sitt liv i tron att man är vänner och att man finns där för varandra. Under det senaste året har jag insett att jag gjort två sådana misstag, att jag trott gott om människor som visat sig vara något helt annat. Nu har jag kommit över det men det kändes rätt snopet när sanningen gick upp för mig - jag var så otroligt oförberedd!
Nåväl, saken är överspelad och jag har gått vidare. Frågan är om de gjort det, kan nämligen se att deras IP-nummer besöker den här sidan regelbundet...

TISDAG, 22 OKTOBER, 2019

P som i pyssla.
Stämpla, färglägga, klippa och klistra - tänk att jag lyckats göra julkort i år också. Dessutom hela arton stycken och jag tror jag satte rekord i att bli färdig i god tid. De är visserligen inte så perfekt som de var förr, innan jag fick min synskada men de är ok.
Jag ska även komplettera med några "köpekort" för att sedan skicka en julhälsning till nära och kära.
En gång i tiden skickade jag närmare 60 julkort, det var innan jag började tillverka korten själv...
Numera brukar jag stoppa ett trettiotal kort på lådan - jag tillhör väl den sista skaran som troget skriver julkort och lär nog fortsätta ett bra tag till. Vet dock inte om Postord uppskattar det för de får ju omaket att dela ut korten och de kanske inte är så intressant i ett land där postgången effektiviserats så till den milda grad att den snart inte finns.

MÅNDAG, 21 OKTOBER, 2019

Förlåtelsen av Hanne Vibekel-Holst är verkligen en mångfacetterad bok med flera parallell historier. Det är en thriller med terrorism som huvudingrediens men där finns också en familjehistoria som spänner från 1940-talet och framåt. Vibeke-Holst problematiserar det här med själviskhet, hemligheter, förljugenhet, otrohet och oärlighet.
Historien har två huvudpersoner som läsaren får följa beroende på var i berättandet man är - nutid eller dåtid.
Personligen uppskattar jag mest de delar i boken som berättar släktkrönikan. Kanske för att det här med terrortemat känns lite urvattnat. Detta är kanske inte Vibeke-Holsts bästa bok men tar man sig bara in en bit i boken har man behållning av den.

Från bokens baksida:
Hanne-Vibeke Holst nya roman har sin upptakt i fyrtiotalets Danmark och sin avslutning i 2000-talets Berlin. Det rör sig om en släktkrönika med en något oväntad öppning. Romanens huvudperson Helena är chef för Berlinoperan. Hon är skild från Martin och hon har en dotter, Sophie. När romanen börjar ska hon just tilldelas ett demokratipris. Hon har varit ansvarig för en Mozartuppsättning där regissören avslutat uppsättningen med att visa Muhammeds huvud, vid sidan av Jesus och Buddhas, uppsatt på en påle. Detta provocerande slut har väckt debatt i linje med den efter Muhammedbilderna och den har hon tagit på ett föredömligt vis, därför ska hon då föräras detta pris. Till prisceremonin har hon bjudit in Sophie, som hon har ett något ansträngt förhållande till, och dennes nye pojkvän som hon aldrig har träffat. När han dyker upp visar han sig vara muslim. Denna priskväll kommer att sluta med att Khalil, som pojkvännen heter, tar Helena och Sophie som gisslan på operan som straff för att Muhammed visats på detta förnedrande vis. Khalil låser in Sophie på toaletten och hotar med en bomb. Helena ska be om ursäkt men hon ska också berätta om sig själv. Varpå hela hennes familjs historia rullas upp parallellt. Denna parallellitet gör att vi som läsare på ett mycket effektivt sätt hela tiden ligger steget före Helena och vet mer om hennes familjebakgrund än hon själv gör.

SÖNDAG. 20 OKTOBER, 2019

B som i barngymnastik.
Vi vaknar med lille V mellan oss i sängen idag - bästa starten på en dag är när man har ett barnbarn i sängen.
Upp och äta frukost i ett huj för att sedan bege oss till barngymnastiken.
Hej och hå vilka glada och pigga småkottar där fanns. Tillsammans med ledaren byggde vi vuxna en enkel men ändå utmanande hinderbana. Lille V strålade som en sol och gav sig på den ena utmaningen efter den andra, ibland med lite stöd från sin farfar och med glada tillrop från sin farmor: "Bra! Vad du kan! Så mycket du kan!" Aktar mig för att använda uttrycket "Så duktig du är!" vilket jag tycker blir en värdering utifrån vem han är. Bättre då att stärka hans handlingar och få honom att känna sig kompetent och bygga självsäkerhet inför framtiden.

LÖRDAG, 19 OKTOBER, 2019

B som i biltvätt.
Idag och ungefär 24 timmar framåt ska vi få umgås med barnbarnet V. Han har ett enormt intresse för bilar och allt som hör därtill men har tydligen aldrig varit på en biltvätt förut.
När eftermiddagsfikat var avklarat tog vi oss därför till en sådan inrättning. Det är ett risktagande man gör när man tar med sig en liten två-och-ett-halvt-åring in i en biltvätt. Grips han av panik när maskineriet väl har startat kan man liksom inte ta sig därifrån. Då får man vackert sitta kvar och hoppas att han inte blir allt för traumatiserad.
Nu gick det dock väldigt bra även om han var rätt spänd inför det som hände utanför bilen och sedan drog en lättnadens suck när vi väl kommit ut på andra sidan.
När vi kom hem byggde vi en biltvätt av en gammal skokartong och några toalettrullar som fick symbolisera de stora borstarna och som lille V målade så fint med blå vattenfärg.

FREDAG, 18 OKTOBER, 2019

O som i operation.
Efter alla, otaliga, ögonoperationer jag genomgått de senaste tre åren har ögonlocken blivit uttöjda och tunga.
Jag har fått anstränga mig för att hålla dem uppe vilket blir tröttande i längden.
Skinnet har tyngt på ögonfransarna som fått en annan vinkel och därmed har ljuset silats in i ögonen på ett konstigt sätt.
Men nu är det slut med det!
Idag har jag opererat båda ögonlocken vilket gick väldigt bra. Jag fick 4 - 5 bedövningsstick i varje ögonlock och det var verkligen en effektiv smärtlindring. Framåt eftermiddagen, när jag kommit hem, släppte bedövningen och jag försökte härda ut smärtan så gott det gick men efter några timmar var jag tvungen att ta en Ipren.
Det ser ut att räcka med endast en värktablett för smärtan är faktiskt uthärdlig.
Förväntar mig att bli oerhört missfärgad i ansiktet runt ögonen de närmsta dagarna men omgivningen är förvarnad så ingen ska väl titta snett på käre maken...
Om två veckor ska stygnen tas bort och framåt Lucia ska all svullnad ha lagt sig.
Jag är så oerhört tacksam för svensk sjukvård!

TORSDAG, 17 OKTOBER, 2019

Man vet att ett barnbarn varit på besök när en liten Milla ligger kvarglömd på golvet.
Milla som inte bara är Alfons bästa kompis utan även lilla Stellas.

ONSDAG, 16 OKTOBER, 2019

Årets årgångsglögg från Blossa har hämtat inspiration från Söderhavet och Hawaii - tropiska smaker med andra ord.
Glöggen som fått undernamnet Aloha, har smaker av passionsfrukt, hibiskusblomma, kokos och kaffe.
I sin helhet är glöggen fruktig och frisk och gifter sig väl med Blossas traditionella glöggkryddor enligt Åsa Orsvärn som är chief blender för Blossa.
Flaskan är rosa som en hibiskusblomma prydd med blågröna siffror och en dekor av vita hibiskusblommor. Den skulle kunna skära sig en smula mot det tomteröda som brukar dominera i de svenska julhemmen, men fin är den.

 

TISDAG, 15 OKTOBER, 2019

H som i höstpromenad.
Det är en fröjd att promenera när naturen bjuder på sådana otroliga färgexplosioner.
Luften är klar och än så länge är eftermiddagen ljus. Vi går med raska steg och hör hur det prasslar runt fötterna, fyller lungorna med dofter som skvallrar om förmultning och vi höjer blicken mot tädens kronor. Här är Gudagott att vara!

MÅNDAG, 14 OKTOBER, 2019

Nu är det dags för några rader om författarduon Keplers bok Kaninjägaren.
Det här är en bok som börjar i ett lite måttligt tempo men en måttlig handling tills allt brakar loss likt ketchupeffekten; först kommer ingenting - sedan kommer allt...
Som vanligt är det med hjälp av kommissarie Joona Linna som fallet ska lösas, ett fall som inleds med att en minister mördas mitt i en sadistisk akt med en prostituerad kvinna. Berättelsen innehåller en hel del, för genren typiska, stereotyper när läsaren tas med på en resa bland människosmugglare, djurplågare, våldtäktsmän, elitsoldater och våld. Det är så Kepler har kryddat sin berättelse och kanske har det blivit lite för välkryddat för att personporträtten ska ska kännas levande och angelägna.
Men en Kepler-bok är ändå en Kepler-bok och jag kommer säkert att läsa fler av dem.

Från bokens baksida:
Joona Linna har suttit två år på den slutna anstalten Kumla när han förs till ett hemligt möte. Polisen behöver hans hjälp för att stoppa den gåtfulle mördaren som går under namnet Kaninjägaren.
Den enda länken mellan offren är att de alla hör ett barn läsa upp en ramsa om kaniner innan mördaren kommer.
Ödets tärningskast placerar överraskande tevekocken Rex Müller mitt i händelsernas centrum. För första gången ska han ta hand om sin son Sammy. Men istället för tre lugna veckor blir det en fruktansvärd kamp på liv och död.
Joona Linna och Saga Bauer är tvungna att börja samarbeta i hemlighet för att stoppa Kaninjägaren innan det är försent.

SÖNDAG, 13 OKTOBER, 2019

Idag for vi ut på landet en sväng för att köpa ägg. Just de här äggen kommer från Bergs gård i Julita och man betjänar sig själv och gör sig skuldfri via Swish - så smidigt!
Nu hoppas jag att ingen tror att vi köpte alla dessa ägg, för det gjorde vi INTE!
Vi nöjde oss med en platta innehållandes 30 ägg till priset av 50:-

LÖRDAG, 12 OKTOBER, 2019

F som i familjemiddag eller snarare familjelunch.
Vi dukar bordet med Bing & Grøndahls Måsen-servis och silverbetsick, ställer fram kristallglasen som en gång i tiden tillhört käre makens mormor och viker servetter i solfjädersform.
Makens föräldrar, syster och svåger är på väg från Skara/Lidköping och vår yngste son och hans lilla familj kommer även de.
Bing & Grøndahl (B&G) var en dansk porslinstillverkare som var verksam under eget namn mellan 1853 och 1987, då företaget slogs samman med den tidigare konkurrenten Den Kongelige Porcelaensfabrik. Idag ingår varumerket i Royal Copenhagen.
Företagets storhetsperiod var under sekelskiftet 1900, då dansk porslinskonst intog en konstnärlig särställning i Europa.
Fabriken grundades 1853 av Frederik Vilhelm Grøndahl som konstnärlig ledare samt brödern a Jacob Herman coh Meyer Herman Bing som ekonomiska chefer.
Den mest kända servisen är Måsen som skapades av Fanny Garde 1895 och som på 1950-talet utnämndes till Danmarks nationalservis.
Min servis började mamma samla till mig när jag var nybliven tonåring och under årens lopp har även mina svärföräldrar samlat.

FREDAG, 11 OKTOBER, 2019

Att ta tillbaka sitt liv...
Förra hösten, när det stod klart hur synskadad jag blivit, fick jag möjlighet att träffa en blind kurator på Syncentralen i Eskilstuna.
Det var tungt och deppigt i livet just då och jag upplevde mer hinder än möjligheter med min nya situation.
Allt jag tidigare tyckt om att göra kändes omöjligt; rita, måla, fotografera och handarbeta. Allt det där som var en del av mig - om det inte längre fungerar, vem är jag då?
Kuratorn sa: Du är samma Anna nu som då, du måste ta tillbaka ditt liv. Du kan fortfarande göra mycket av det du gillar men kanske på ett annat sätt och kanske i ett annat tempo.
Just dert där med att ta tillbaka mitt liv fastnade i huvudet och jag återkommer till det ideligen.
Jag har börjar rita och måla igen, det blir inte lika perfekt som förut med det duger och det ger mig energi. Jag har börjat handarbeta igen och det funkar även om det tar längre tid och jag ibland får repa upp och börja om. Jag har börjat läsa böcker igen även om jag nu vant mig med ljudböcker och lite granna föredrar det. Den stora glädjen är att jag börjat köra bil igen och det går väldigt bra - min självkänsla växer mil efter mil.
Idag har jag varit i tyg- och garnbutiken och köpt några nystan garn. Expediten frågade om jag skulle sticka en barntröja.
Vad fick henne att tro det?

TORSDAG, 10 OKTOBER. 2019

Arbetsveckan börjar lida mot sitt slut.
Dagen idag har varit en bra dag men så är å andra sidan de flesta dagarna.
Äldste sonen med sin lilla familj kom framåt kvällen och vi åt tillsammans. Lilla S fick hemlagad mat á la farmor och hon åt med glädje medan hon tonade på ett långt mmmmmmmmmmm...
Därefter blev det soffhäng tillsammans med en stor kopp the i handen innan lilla fina familjen åkte hem till sig.
Skön torsdag.

ONSDAG, 09 OKTOBER, 2019

Det känns som om jag inte gör annat än veckohandlar...
Vi hinner bara komma hem med matpåsarna, plocka in i skåpen och börja äta så har det gått en vecka och det är åter dags att fylla på förråden.
Jag har sällan känt att tiden rusar så snabbt som den gör den här hösten men det är väl som de säger; tiden går fort när man har roligt.
Jag är så glad att jag tackade ja till det jobberbjudande som jag fick i slutet av sommaren och som inneburit att jag fått en pedagogisk nystart med härliga kollegor. Lediga dagar umgås vi så mycket som möjligt med sönerna och deras familjer - barnbarnen är verkligen en källa till lycka och glädje. Mitt i allt detta försöker vi även umgås med våra fina vänner.
Nu har vi precis kommit hem efter att ha veckohandlat en dag tidigare än vi brukar göra bara för att kunna ta emot äldste sonen och hans familj imorgon kväll när de kommer för att äta med oss.

TISDAG, 08 OKTOBER, 2019

Detta är den fjärde delen i serien om Tom Stilton och Olivia Rönninge. Paret Börjlind, som för övrigt ligger bakom manuset till ett tjugotal Beck-filmer, är väldigt bra på att skapa spännande thrillerhistorier även om det inte är litterära mästerverk.

Centralt i berättelsen står ett aktuellt samhällstema; vårt flyktingmottagande.
En pojke hittas nedgrävd i Småland med halsen avskuren. Fallet hamnar hos kommissarie Mette Olsäters team där Olivia Rönning ingår. Man tar även in Tom Stilton som medhjälpare. Medan de undersöker fallet upptäcker de att något fruktansvärt pågår och speciellt ensamkommande flyktingbarn står i riskzonen. Det är ett stycke nutidshistoria som nystas upp.

Boken är lättläst och spännande och inte alltför förutsägbar.

Från bokens baksida:
En natt snubblar den hemlösa Muriel över en mager gråtande flicka. Hon heter Folami och har flytt från Nigeria. Muriel tar med henne till en sommarstuga ute i skogen. En eftermiddag attackeras Folami brutalt av en man i grannskapet. Muriel vågar inte bo kvar med henne i stugan utan söker hjälp hos den före detta uteliggaren Tom Stilton.
Han arbetar just nu hos kriminalkommissarie Mette Olsäter. Tillsammans med Olivia Rönning utreder han ett mord på en okänd tonårspojke som hittats nedgrävd i Småland med halsen avskuren. Utredningen har förgreningar till kloakerna i Bukarest
När Olivia träffar Folami ser hon att flickan bär ett smycke som har kopplingar till den mördade pojken. Tillsammans med Folami lyckas hon och Stilton tränga in i och avslöja en chockerande verksamhet.

MÅNDAG, 07 OKTOBER, 2019

En del saker tål att tänkas på...

SÖNDAG, 06 OKTOBER, 2019

Ä som i äppelkaka.
Det har varit en kall men solig dag idag. På förmiddagen gick vi en promenad med lilla S och medan hon fortsatte sova i vagnen när vi kom hem passade vi på att ställa undan alla trädgårdsmöbler.
Jag plockade även in några äpplen som blev en äppelkaka att njuta av till eftermiddagskaffet då lilla S mor och far kom.

LÖRDAG, 05 OKTOBER, 2019

Lilla barnbarnet S är på besök och stannar över natten eftersom föräldrarna ska ha matgäster ikväll.
Vi har varit hos hennes pappas kusin och uppvaktat nästan en månad efter födelsedagen men bättre sent än aldrig...
Sedan hem för att äta och läsa pekböcker. Nu väntar pyjamas och soffhäng innan det blir en flaska välling.
Stunder av lycka och minnen med glädje.

FREDAG, 04 OKTOBER, 2019

Upprörd men också väldigt nöjd...
Var nyss på MAXI och hörde en pappa gapa och skrika på sitt barn på ett mycket otrevligt sätt.
Följde efter för att se vad det var frågan om. Vid mjölkkylen springer jag på dem och bevittnar hur pappan skriker NEJ till grabben som såg ut att vara 8-9 år, samtidigt som han hårdhänt tar tag i kalufsen och skakar om.
Där var mitt mått rågat!
”Så där tar man inte i sitt barn” säger jag och alla runt omkring tystnar.
”Jo”, svarar kräket.
Jag står på mig varpå han säger:
”Du vet inte vad du pratar om”
Då upplyser jag honom om att jag arbetar med barn och har så gjort i 30 år.
Han går några steg, vänder sig om och väser att jag inte vet vad jag pratar om.
Jag lägger in en växel till och säger med min allra myndigaste röst:
”Du kränker honom när du gör så där”.
Farsan lommar iväg men likt en ettrig terrier vänder han sig om och envisas med att jag inte vet vad jag pratar om.
Behöver jag säga att jag satt ute på parkeringen och väntade på dem?
Behöver jag säga att jag sökte på deras reg.nr på Fordonsregistret?
Behöver jag säga att jag vet vad han heter och att jag sökt honom på FB för att via hans profilbild få det bekräftat att det var han?
Behöver jag säga att jag kommer ha koll på honom om jag stöter på honom och hans barn någon mer gång?
Behöver jag säga att han inte får flera chanser av mig - nästa gång kontaktar jag soc. och gör en orosanmälan?
Behöver jag säga att jag vet vad jag pratar om?
Over and out.

TORSDAG, 03 OKTOBER, 2019

 

ONSDAG, 02 OKTOBER, 2019

Svart gryning av Cilla och Rolf Börjlind är en bok som jag läste för rätt länge sedan men inte skrivit något om.
Det här är tredje boken i serien Olivia Rönning och Tom Stilton och den här gången har dessa omaka utredningspar fått ett fall med en mördad liten flicka att lösa. Man misstänker att mordet kan ha rasistiska förtecken, något som förstärks när ytterligare en liten flicka med utländsk bakgrund mördas.
Olivia ger sig in i utredningen tacksam över att få distrahera sig själv från de hot som riktats mot henne. DNA-prover visar på likheter från ett mord som länge gäckat Stilton och tillsammans med Olivia kastar han sig iväg ut i skärgården för att söka sanningen - är morden en okänd rasistgrupperings verk eller finns sanningen mycket längre tillbaka i tiden?
Det här är en mycket spännande bok, kanske den bästa som paret Börjlind har skrivit.

Från bokens baksida:
Olivia Rönning har valt att återvända till polisyrket och fått en tjänst i skånska Höganäs. När den lilla orten Arild drabbas av ett fruktansvärt barnmord dras Olivia in i utredningen.
Några dagar senare begås ett nytt barnmord. Denna gång på Värmdö. Sjuårige Aram har fått sin nacke avvriden på samma sätt som treåriga Emelie i Arild. De brutala morden ger eko över hela landet. Rikskrim och Mette Olsäter kopplas in. Misstankarna riktas mot rasistiska kretsar som uttalat hot mot båda barnens föräldrar.
Tom Stiltons vän Ronny ger honom en bok som han har fått in till sitt antikvariat. I boken ligger ett stort antal urklipp. Alla handlar om ett olöst mordfall på en gravid lyxprostituerad från 2006. "Jillfallet" var det fall som Stilton blev utmanövrerad från och aldrig har kunnat glömma.
När Marianne Boglund på SKL får en träff i registret söker hon upp Mette Olsäter. Testresultatet styr in utredningen på märkliga vägar.

TISDAG, 01 OKTOBER, 2019

F som i fortbildning.
Idag är alla skolor i kommunen stängda eftersom vi pedagoger fortbildar oss inom området "skolans digitalisering".
Fem föreläsningar lyckades jag klämma i mig under dagen och de var alla så bra att de väckte tankar och funderingar.
Jag är absolut ingen teknikmotståndare, tvärtom. För tio år sedan ledde jag tillsammans med en kollega ett projekt på uppdrag av bildningsförvaltning som handlade om att skriva sig till läsning. Då var det trögt att få igång arbetssättet eftersom det krävde datorer med ljudande tangentbord och klassrummen var i bästa fall utrustade med endast en dator. Det var inte svårt att inspirera andra pedagoger men det föll på den tekniska utrustningen. Idag har kommunen utrustat alla grundskoleelever med varsin iPad och det är inga svårigheter att arbeta med den digitala tekniken som ett skrivverktyg.
Däremot är jag lätt allergisk mot den app - hysteri som råder inom skolan. Det tycks finnas en oskriven regel om att allt löser sig bara kidsen får en app. Det fanns till och med en föreläsare under dagen som påstod att vi lärare kan skapa magi i våra klassrum när eleverna har en iPad. Nej, då gillade jag mer föreläsaren som pratade under rubriken "Digitaliseringens dilemma". Han lyfte fram det faktumet att det inte finns någon forskning som styrker att elevernas resultat i skolan stärks av att de använder digitala verktyg i undervisningen.
Han menade också att det växer upp en generation som mulitaskar i så många sammanhang att det ses som en normalitet.
Men då ska man veta och ha klart för sig att våra hjärnor INTE tycker om att multitaska...
Digitaliseringen är på gott och ont. Själv vägrar jag svälja hela betet utan tänker att lagon är bäst.

TORSDAG, 18 APRIL, 2019

Ikväll startade vi påskfirandet med att bjuda några vänner på mat. Det blev inte särskilt påskinspirerad mat - det väntar vi med till längre fram i påskhelgen.
Till förrätt bjöd vi på en laxtartar med fänkålssallad toppad med ärtskott, rostat rågbröd och dragonolja. Därefter blev det en marinerad flankstek tillredd på vår nyinköpta Muurikka, pommes duchess smaksatt med rökt paprika och salsa verde. Middagen avslutades medugnsbakade päron med rostad hasselnöt och riven mörk choklad serverad med vispad creme fraiche smaksatt med vanilj.

ONSDAG, 17 APRIL, 2019

Jag har läst den fristående fortsättningen av Världens vackraste man av Lena Ackebo. Denna gång heter boken Kära Barbro och äri mitt tycke mycket bättre än den första boken.
Huvudperson och berättare är Barbro - en märkvärdig och olycklig kvinna i femtioårsåldern. Hon ställer höga krav på både sig själv och sin omgivning. Stackars Barbro har mycket att grubbla på; sitt hemmafruskap, barnen, sin otrogne man och inte minst det komplicerade förhållandet till sin syster och relationen till sin gamla mamma på vårdhemmet.
Boken innehåller både ironi och fnissig humor men kan ibland stå lite väl länge och stampa på samma ställe. Helt klart läsvärd och det lär med tanke på cliffhangern i slutet bli en tredje bok som de här systrarna.

Från bokens bakdsida:
Barbro reser ensam hem från Mallorca efter semesterveckan med systern Mona, som stannade kvar hos Världens Vackraste Man. Under sommaren får hon brev från Mona, ljusa skildringar av tillvaron med den nya kärleken.
Breven väcker en rastlöshet hos Barbro. Hon fylls av en känsla av tomhet, känner sig avskuren från sin man och barnen och börjar se sin krävande mamma med andra ögon.

TISDAG, 16 APRIL, 2019

R som i röntga.
Ibland maler Landstingets kvarnar väldigt långsamt för att helt plötsligt sätta sprutt.
Jag har väntat väldigt länge på en remiss för att röntga min ena axel och därignom kunna utesluta atros.
Ikväll var jag iväg på en drop-in tid och fick det äntligen gjort.
Nu återstår det att se om det ska dröja lika länge innan jag får ett svar...

MÅNDAG, 15 APRIL, 204198

Notre Dame brinner!
Så otroligt sorgligt och dumt. Alla dessa kulturskatter som gått upp i rök i denna våldsamma brand.
Jag är evigt tacksam för att jag var där och fick uppleva katedralen för bara tre år sedan.

SÖNDAG, 14 APRIL, 2019

S som i smörgåstårta.
Idag har vi ätit en hamgjord smörgåstårta och vilken tur att yngste sonen med familj bjöd hem sig till oss - då blev vi desto fler att dela på en tårta som egentligen var alldeles för stor för käre maken och mig.
Den här gången blev det en tårta med räkor, röd caviar och rökt lax.

LÖRDAG, 13 APRIL, 2019
I ett försök att få upp potatisen så tidigt som möjligt i sommar bedriver vi just nu Projekt; Grodda-potatis här hemma. Käre maken har för säkerhets sjull även köpt några speciallådor i papp där knölarna ska ligga och gro.
Kanske är det för mycket att hoppas på potatis till midsommar men vi gör vad vi kan.

FREDAG, 12 APRIL, 2019

S som i städa.
Idag har vi plockat fram alla trädgårdsmöblerna och skurat av dem så de är redo för säsongen.
Vädret är underbart skönt och allt känns så förhoppningsfullt. Det här är nog den bästa tiden på hela året.

TORSDAG, 11 APRIL, 2019

K som i Kinamnat.
Ja, jag vet att Kinamat inte är bra för oss diabetiker. Jag vet att det vita riset innehåller supersnabba kolhydrater och att den sötsura såsen är en sockerbomb. Jag vet att frityrsmeten är no-no ur kolhydratsynpunkt och att soja innehåller socker.
Men, jag älskar Kinamat!
Dagens besök på den asiatsika restaurangen gav mig en smärre chock då jag numera kan följa mitt blodsocker minutiöst genom "knappen" i armen. Överraskningen var inte att blodsockret steg utan att det gick så väldigt fort och att kurvan pekade rakt upp som en raket mot rymden.
Oh My God!
Hädanefter lär det bli väldigt glest mellan besöken på dessa matställen och framför allt måste jag se till att "betala" för utsvävningen genom att motionera både före och efter måltiden.

ONSDAG, 10 APRIL, 2019

Det händer i stort sett aldrig nu för tiden att jag scrappar. Det är inte lika roligt, eller enkelt för den delen, att göra det när synen är skadad. Idag blev jag i varje fall färdig med en layout som jag knåpat med i en vecka. Bilderna är tagna i samband med en julgransplundring vi hade 2003 - gamla minnen med andra ord.

TISDAG, 09 APRIL, 2019

Jag har läst ytterligare en bok av Sofie Sarenbrant - denna gången "Tiggaren". Boken som är väldigt lättläst innehåller korta kapitel, ett högt tempo och en handling som speglar samtidien - i det här fallet svenskarnas syn på EU-medborgare som tigger på våra gator

Från bokens baksida:
Tiggaren tar vid där Avdelning 73 slutar. Det är en skrämmande aktuell och spännande roman om maktövergrepp på samhällets mest utsatta.  Flera tiggare dödas i Stockholm. Men det som vid första anblicken verkar vara en psykopatisk seriemördare, visar sig snart vara del av en kallt beräknad plan på strukturell nivå. Oavsett om Tiggaren läses som en fristående deckare eller en fortsättning på Avdelning 73 och Visning pågår kommer läsaren att få ta del av Emma Skölds starka och rättmätiga hämnd.

MÅNDAG, 08 APRIL, 2019

S som i Stella.
Idag har vi haft besök av den är lilla sötnosen och hennes föräldrar.
Käre maken monterade upp en "hoppgunga" i taket som hon fick prova att sitta i en stund.
Det är inte alldeles lätt att få till ett hopp men hon verkade rätt road av att på egen hand kunna förflytta sig runt. Hennes far var oerhört road av sin hoppgunga när han var runt halvåret - han hoppade så det smällde i fjädern som gungan hänger i, kunde hålla på tills han var helt utmattad.
Vi får väl se om Stella är lika lättroad...

SÖNDAG, 07 APRIL, 2019

B som i bokcirkel.
Idag samlades vi hemma hos Anette för att diskutera den bok vi läst - Innan ni tog oss av Lisa Wingate.
Det är så mysigt i Anettes gamla hus med breda golvtiljor, sneda väggar, sprakande kakelugnar och stor hemtrevnad. Dessutom är Annette en så omtänksam värdinna och ser till att vi alla trivs.
Nästa gång vi ses blir hemma hos mig och som kommande värdinna var det min uppgift att idag presentera den bok vi ska läsa till dess. Jag har valt Ett jävla solsken, en biografi om Ester Blenda Nordström, skriven av Fatima Bremmer.
Nu har vi tankat själen och är redo för en ny arbetsvecka.

LÖRDAG, 06 APRIL, 2019

K som i kalas.
Idag är det svärdottern Julias födelsedag och eftersom Gustav fyllde år i torsdags ställde de till med gemensamt kalas idag. Sol, presenter, kaffe och tårta - precis som ett kalas ska vara.
Tänk vilken stor familj Gustav fått genom Julia. Vi var rätt många som samlades och trivdes.
Grattis på din dag Julia!

FREDAG, 05 APRIL, 2019

TORSDAG, 04 APRIL, 20198

Vad är det för dag idag?
Är det en vanlig dag?
Nej, det är ingen vanlig dag för det är Gustavs födelsedag - hurra, hurra, hurra.
Familjens minsting fyller 25 år. I 25 år har vi haft förmånen att få vara hans föräldrar. Fött honom, hållit honom ren, fostrat och älskat honom. Skrattat och gråtit för hans skull, nästan spruckit av lycka på grund av honom för att i nästa stund slitit vårt hår. En solig aprildag kom han in i våra liv, visade sig vara utrustad med humor, envishet, uppfinningsrikedom, ömhet och stor integritet...för att inte tala om hans tjocka, lockiga hår.
Grattis på din dag älskade Gustav!

ONSDAG, 03 APRIL, 2019

Idag är det första dagen på mitt nya diabetesliv.
Jag har äntligen fått en knapp i armen för att övervaka mina blodsockervärden!
I flera år har jag tiggt och bett om det men fått till svar att det endast är för diabetiker med typ 1 occh jag har typ 2.Men så plötsligt händer det - ett samtal med min läkare på vårdcentralen i fredags ledde till att jag idag äntligen fick den diabeteshjälp jag så länge önskat. Det här innebär att det är slutstucket i fingertopparna, som periodvis sett ut som nåldynor. Jag har nu större möjlighet att förstå min diabetes och göra andra och klokare val i min vardag.
Em lite Triss-lott på det här kanske...plötsligt händer det.

TISDAG, 02 APRIL, 2019

Jag har läst ytterligare en bok av Sofie Sarenbrant. Denna gång heter boken Avdelning 73 och är den fjärde boken om Emma Sköld. Sarenbrant låter oss se nya sidor av hennes huvudkaraktärer och det överraskar. Som vanligt slutar boken med en cliffhanger som gör att jag som läsare gärna vill ge mig i kast med nästa bok i serien.
Boken är lättläst och har ett högt tempo. Kanske är historien lite rörig med alltför många frågetecken hängandes i luften som skapar förvirring.

Från bokens baksida:
Kriminalinspektör Emma Sköld vaknar på sjukhus efter fem månader i koma. Det sista hon minns är att hon lämnade sin fyra veckor gamla dotter och åkte till stallet för att rida.Under Emmas frånvaro har hennes sambos förra flickvän tagit på sig rollen som ny mamma. En uppgift hon trivs alltför väl med. Emma försöker febrilt tvinga fram minnen av ridolyckan och blir alltmer övertygad om att ett brott har begåtts. Men vem skulle vilja henne något illa?Så länge Emma befinner sig på intensiven är säkerheten rigorös, men när hon flyttas till avdelning 73 kan vem som helst komma henne nära.

MÅNDAG, 01 APRIL, 2019

Plötsligt stod hon på tröskeln till mitt klassrum och hade en liten present till mig.
Inget stort, inget märkvärdigt men ack så uppskattat.
- Det här får du av mig för jag vet att du tycker de är fina och gärna vill ha, sa hon.
Tack snälla Helena för de fina magnoliafjädrarna - du är en toppenkollega och vän.

SÖNDAG, 31 MARS, 2019

R som rabarber.
På min lilla inspektionsrunda i trädgården hittar jag dessa som rabarberknoppar.
De tittar lite uppnosigt upp ur den kalla jorden, kollar läget lite försiktigt innan de bestämmer sig för att skjuta fart.
Har de väl bestämt sig går det fort - väldigt fort.
Nu längtar jag efter årets första rabarberpaj.

FREDAG, 29 MARS, 2018

Med käre maken i Tyskland över helgen står jag för matlagningen själv och det är egentligen inga problem men att sedan äta densamma är verkligen jättetråkigt.
Jag är van att han reser bort ibland, och då huvudsakligen i tjänsten, men jag vänjer mig aldrig vid att äta på egen hand. Det finns en repertoar av rätter jag brukar äta och då huvudsakligen sådant som käre maken inte tycker om. Problemet är bara att jag "förätit" mig på dessa rätter och börjar tycka som maken: "det här är inte gott..."
Ikväll har jag gnott ihop en vegetarisk sak med nudlar till. Det smakade bra men det var inte särskilt roligt.

TORSDAG, 28 MARS, 2019

G som i gult.
De skiner som solen på köksbordet och bekräftr att nu är våren på gång.
Vackra och förtröstansfulla - vi kom igenom mörker och kyla även denna gång och nu har vi en ljus och varm tid framför oss.

ONSDAG, 27 MARS, 2018

Små stunder av ögonblick...
Där står han i soffan, lille V, och tittar på fåglar tillsammans med sin farfar. Där, i det lilla ögonblicke,t bygger han upp sina erfarenheter av livet. Skaffar sig erfarenheter, kategoriserar det han ser och bygger sitt språk när han hela tiden söker bekräftelse av farfar för det han ser och de ord han använder.
Så kommer plötslligt en Volvo körandes på gatan och fåglarna är bortglömda...
- Volvo? säger han istället och farfar bekräftar:
- Ja. det var en volvo. En svart volvo.
Plötsligt ändrar allt riktining och kommer istället att handla om bilar och färger men fortfarande handlar det om att lille V försöker skapa sig en bild av världen han lever i.
Alla dagar är ett äventyr för honom och jag önskar att jag aldrig hade tappat bort den förmågan under mitt drygt femtioåriga liv. Förmågan att leva i nuet och förundras över allt som finns runt omkring mig men som jag nu tar för givet. Men i stunderna tillsammans med barnbarnen V och S stannar tiden och livet känns så påtagligt, märkvärdigt och stort. Det är jag tacksam för.

TISDAG 26 MARS. 2019

Jag har läst en smärtsamt bra bok skriven av Malin Lagerlöf; Dagbok från ditt försvinnande.
Här skriver Lagerlöf om hur hennes liv vändes totalt upp och ner i samband med att hennes make, regissören Daniel Lind Lagerlöf plötsligt försvinner från en klippa på västkusten 2011 för att sedan aldrig återfinnas.
Kvar blir hon med tre små barn, sorgen och alla frågor om vad som egentligen hänt.
Lagerlöf skriver om den ofattbara sorgen men också om deras liv tillsammans.
Daniel Lind Lagerlöf befann sig vid Tanumshede för att rekognoscera inför en filminpelning. Det mesta tyder på att han halkade, föll eller spolades ned i vattnet – kroppen har aldrig hittats.
Den här berättelsen är så otroligt vackert och personligt berättad mitt i all bedrövelse och den visar på vilken styrka det finns i en människa som lever vidare, återtar live,t därför att inga andra alternativ finns. Det här är verkligen en stark berättelse om styrkan i männsikan när det oväntade plötsligt händer.

Från bokens baksida:
Den 6 oktober 2011 befann sig Malin Lagerlöfs man, filmregissören Daniel Lind Lagerlöf, på Västkusten för att leta efter miljöer till en filminspelning. Han föll troligtvis i havet från en klippa och drunknade, men ingen vet säkert eftersom kroppen aldrig har återfunnits. Malin lämnades ensam med tre barn varav det yngsta var bara tre månader. Dagbok från ditt försvinnande handlar om vad som händer när någon en helt vanlig morgon säger hejdå, går ut genom dörren och aldrig mer kommer tillbaka. Det är en berättelse om saknad och kärlek. Men allra mest handlar det om överlevnad och om att tvingas uppfinna sig själv på nytt.

MÅNDAG, 25 MARS, 2019

Klippa, klapp, kluppit...
Har besökt min frissa idag och det blev ett trevligt besök - gick därifrån som en ny människa...nästan i varje fall.
Jag gillar att hon är så punktlig. Jag behöver aldrig vänta på min tur och jag blir aldrig stressad av att andra kunder kommer och väntar på sin tur. Snabbt in och snabbt ut, liksom.
(Och nej, hennes flinka arbetstempo ger inte några negativa konsekvenser på slutresultatet)

SÖNDAG, 24 MARS, 2019

P som i Pinchos.
Käre maken hade inte varit hemma särskilt länge från Sälen förrän jag föreslog kvällsmat på Pinchos och inte var han svår att övertala heller.
Lyfte luren och ringde mina föräldrar för att locka med även dem och de var inte heller svåra att övertala.
För mamma och pappa var det här första gången på Pinchos - de har dragit sig för att besöka stället eftersom alla beställningar ska ske via en app. och det känns lite scary för dem.
Som den stora pedagog jag är gick jag långsamt och metodiskt igenom hur de skulle göra för att få in sin mat.
När det gäller telefonen som ett digitalt verktyg ligger mamma hästlängder före pappa och det var också hon som tog kommandot över såväl deras beställningar som deras betalning.
Eftersom de fick du tapas i bonus lär de komma tillbaka. Frågan är bara om de törs göra det på egen hand eller om de behöver någon att hålla i handen för säkerhets skull.
Ett trevligt sätt att avsluta helgen på!

LÖRDAG, 23 MARS, 2019

M som i Melodikrysset.
Vår vana trogen, att lösa Melodikrysset på lördagar, kom av sig lite idag.
Eller...nej, den kom inte av sig men det blev inte som vanligt.
Med maken på skidweekend i Sälen blev det till att lösa krysset på egen hand.
Det gick det med även om det inte var lika roligt.

ONSDAG, 20 MARS, 2019

Jag har plöjt igenom Sofie Sarenbrants böcker och kommit till Visning pågår. Jag fann den egnetligen för länge sedan och fastnade för den mycket lovande handlingen.
Det här är Sarenbrants femte bok och den treje om Emma Sköld och hennes syster Josefin.
Det här är en bladvändare inom sin genre - den levererar vad man kan förvänta sig och den är lättläst.
Sarenbrant är skicklig på relationer. Hon bygger upp trovärdiga och tydliga kontaktnät. En annan styrka hos författaren är drivet.
Historien avslutas med en rejäl cliffhanger...

Från bokens baksida:
Morgonen efter familjen Göranssons husvisning i Bromma hittar sexåriga dottern Astrid sin pappa brutalt mördad i gästrummet. Inget tyder på inbrott och mordvapnet är en av familjens egna köksknivar. Har någon dröjt sig kvar efter visningen? Det enda som talar för det är att Astrid påstår att en främling har klappat henne på kinden under natten.Kriminalinspektör Emma Sköld utreder fallet. Hon misstänker att mannens hustru kan ligga bakom dådet, och hemligheter som avslöjas stärker teorin. Men när fler mord sker i samband med husvisningar ställs allt på ända. Vad är det egentligen som pågår i det på ytan idylliska bostadsområdet? Och vad är kopplingen mellan offren?