INNEHÅLL

Arbetsrummet
Biblioteket
Förrådet
Köket
Scrapverksta´nVäxthuset

 

PÅ SÄNGBORDET

"Begravd jätte"
av Kazuo Ishiguro



LÄST 2017
36 böcker

LÄST 2018
29 böcker



 

 

FREDAG, 05 OKTOBER, 2018

Nu drar Rosa bandet-kampanjen igång igen och butikerna fylls med rosa prylar.
Jag läste nyligen en artikel som var kritisk mot kampanjen då det visar sig att endast 30% av intäkterna går till cancerforskningen - resten äts upp av administrativa kostnader.
Nåväl, alla slantar som kommer forskningen till del är ju av godo.
Förra hösten när den rosa vågen svepte in klarade jag knappt av att besöka vår ICA-butik, vilket hängde ihop med att jag själv gick och väntade på om den cellförändring man funnit vid mammografin var en cancer.
Väntan var olidligt lång eftersom patologen i Eskilstuna skickade vidare proverna till patologen i Uppsala.
Under de där veckorna förberedde jag mig på det värsta, tänkte igenom vad som är viktigt och hur jag ville ta till vara på min tid.
Vi formligen knarkade cancerstatistik här hemma och försökte ta till oss alla de goda exemplen, de som överlevde sin cancer..
Till slut kom beskedet; min cellförändring var ofarlig och jag skulle bli kallad till ett återbesök efter sex månader.
I våras var jag tillbaka i Eskilstuna och fick veta att det såg bra ut.
Vad som menas med det vet jag inte riktigt men antar att det betyder att förändringen inte vuxit.
För mig är det obegripligt att en del kvinnor avstår eller bortprioriterar sin mammografiundersökning.
Idag köpte jag för övrigt några rosa disktrasor när jag besökte ICA.

TORSDAG, 04 OKTOBER, 2018

K som i kanelbulle.
Yngste sonen ringde i dag för att höra efter om jag var medveten om att det är Kanelbullens dag idag.
"Så klart jag vet" svarade jag.
"Har du nygräddade bullar på gång?" frågade sonen.
Nej, det hade jag inte, mina låg i frysen sedan jag bakat för ungefär en vecka sedan.
Sonen, som lever efter devisen att bullar ska ätas nygräddade, ratade därmed min inbjudan till eftermiddagsfika. Istället blev jag hembjuden till honom.
När jag kom dit sov lille V fortfarande och sonen stod i köket och penslade kanelbullar som var på väg in i ugnen.
Häpen frågade jag om han brukar baka bullar men det hade han inte gjort sedan hemkunskapsundervisningen för många år sedan.
Bullarna såg perfekta ut men jag blev lite orolig när han berättade att jästen var gammal och utgången sedan länge men att han googlat och fått veta att det bara var att fukta upp den med lite vatten så skulle den bli som ny.
Jag var övertygad om att det inte skulle fungera...men det sa jag förstås inte till honom.
En stund senare, när lille V dessutom vaknat, blev det bullfest i köket och bullarna var sagolikt goda - och fluffiga.
Där fick mamman som levt ett ett drygt halvsekel lära sig något nytt; man behöver inte kasta bort sin jäst dagen efter paketets utgångsdatum.

ONSDAG, 03 OKTOBER, 2018

TISDAG, 02 OKTOBER, 2018

P som i promenad
eller
H som i höst.
Nu börjar naturen skifta i färg och himlen bli oktobergrå.
Personligen tycker jag hösten är otroligt tråkig när vi kommer in i november,då färgprakten är borta men mörkret allt mer kompakt. Det spelar ingen roll att alla gör vad de kan för att höja mysfaktorn genom att tända ljus i alla vrår. Jag passar på att njuta höstfärgerna så länge de finns innan kyla, regn och rusk tar över.

MÅNDAG, 01 OKTOBER, 2018

M som i Mälarsjukhuset.
Så var jag då här igen för att träffa min ögonläkare.
Idag var han nöjd med mina ögon - ödemet bakom gula fläcken i höger öga var i stort sett borta så nu kunde gula fläcken börja läka efter den propp jag fick i ögat i början av året.
Läkningsprocessen är nu 6-12 månader och först därefter kan man se vilka bestående skador mitt högra öga fått. Helt klart är att det aldrig kommer att bli som vänster öga.
Nu vill läkaren gå tillbaka in i vänster öga och ta bort ett membran som vuxit ut över gula fläcken och orsakar krokseende för mig. Det här ingreppet gör mig väldigt nervös eftersom det är vänster öga som gör att jag klarar min vardag och som det absolut inte får gå galet med.
Nu oroar jag mig för att det ska uppstå en komplikation i samband med det ingreppet.
Jag ska tillbaka i oktober för en operationsplanering...scary!

SÖNDAG, 30 SEPTEMBER, 2018

S som i smörgåstårta.
Idag kom yngste sonen med familj för att uppvakta käre maken. Jag gjorde mig till lite och tillverkade en smörgåstårta. Röra ihop fyllningar är jag rätt bra på men dekorationskunskaperna är det lite si och så med.
Nu syns det förstås inte på bilden vilka dekorationsmissar jag gjort och det kanske man kan bortse från med tanke på mina synskaor - huvudsaken det smakar bra.
Maken uppvaktades med snygga konjakskupor och det var väl tur för nu har han något att hälla upp sin nyinköpta konjak i.

LÖRDAG, 29 SEPTEMBER, 2018

Till min dotter av Malin Wollin är en bok vi läst i bokcirkeln och som jag nu tänker skriva några rader om.
Berättelsen handlar om Stella som växer upp i en småstad på åttio- och nittiotalen och som vi följer från barndomen till tonåren och alla krav och förväntningar som finns på en tonåring.
Det är en bitvis långtråkig historia och den humor som utlovats i boken blir jag inte alls road av.
Den här läsupplevelsen hade jag faktiskt kunnat klara mig utan.

Från bokens baksida:
Det här är en bok om att inte leva upp till förväntningarna.
Att växa upp som tjej och ta för mycket plats trots att man bara försöker åka med.
Om att stå upp för någon som är utsatt och bli utsatt själv. Att göra bort sig när det är fest och om att råka bränna upp en ö.
Om att växa upp och bli kvinna och försöka berätta för sin dotter, och sig själv, vad man ska acceptera och vad man faktiskt ska bråka om.

FREDAG, 28 SEPTEMBER, 2018

B som i Blossa.
Nu har årets årgångsglögg från Blossa presenterats och det är en glögg inspirerad av Limoncello och solmogna citroner. Den friska syrligheten kompletteras med kryddor såsom rosmarin, timjan och basilika.
Sedan kan man ju fråga sig om det är så en glögg ska smaka...
Flaskans design är även den inspirerad av Italien och deras klassiska delikatessförpackningar.

TORSDAG, 27 SEPTEMBER, 2018

Ö som i ögonbottenfotografering.
Upp i ottan för att vara på ögonmottagningen 7:30 och genomgå en ögonbottenfotografering.
Fotograferingen i sig är en bagatell men jag blir alltid så nervös för vad de ska säga att de ser.
I slutänden är det en läkare som granskar bilderna men sköterskan som fotograferar är väldigt skicklig och vet att göra en bedömning. Enligt henne kan hon inte se något som skulle behöva laserbehandlas just nu och det var ju glädjande att höra.
Hon gav sig tid att prat i tjugo minuter och jag hann ställa alla de där frågorna som det annars inte finns utrymme för i den tidspreessade sjukvården, frågor om risken att förlora körkortet, kompensatoriska hjälpmedel, arbetsgivarens skyldighet att anpassa arbetsmiljön så jag klarar att utföra mitt arbete (vilket jag överraskande nog har insett inte är alldeles sjävklart), sorgen över att ha fått kroppens viktigaste sinne naggat i kanten.
Om jag kom med tunga steg så gick jag med väldigt lätta när jag var färdig.

ONSDAG, 26 SEPTEMBER, 2018

F som i födelsedag.
Så var det dags att fira födelsedag igen - denna gång är det jag som fyller år.
Jag har haft en toppendag tillsammans med familjen.
Vi lånade barnbarnet som annars skulle ha varit på förskolan och kom till honom när föräldrarna for till sina arbeten. Först en promenad ner till centrum för att frukostfika på café innan vi besökte Åhléns leksaksavdelning.
Lille V hittade två bollar som fångade hans intresse fullständigt och eftersom det är min födelsedag och man då får göra (nästan) precis som man vill köpte jag dessa bollar och gav till honom.
När lille V´s mamma kom hem från arbetet åkte maken och jag hem för att byta om innan vi tillsammans med äldste sonen och svärdottern begav oss till Pinchos för att äta födelsedagsmiddag. Därefter for vi hem till oss och öppnade paket som innehöll en urtjusig morgonrock och en väldigt fin ostbricka i skiffer med praktiska knivar till.

TISDAG, 25 SEPTEMBER, 2018

L som i lycka.
Lycka är att vyssja sitt barnbarn till sömns på sin axel, känna den lilla kroppen bli tung och avslappnad samtidigt som andningnen blir långsam och fridfull

MÅNDAG, 24 SEPTEMBER, 2018

Grebe/Träff är en författarduo jag uppskattat ända sedan jag läste deras första bok.
Nu har jag läst Eld och djupa vatten som är den femte delen i serien om psykologen Siri Bergman.
Det här är en spännande berättelse som kretsar kring kärnfamiljen när den inte fungerar, när den istället för trygghet skapar ett utanförskap och dysfunktionella relationer och i centrum står en liten utsatt pojke.
Historien är skickligt ihopsatt och även om det alltid gör ont att läsa om barn som far illa tycker jag den är en mycket bra bok inom sin genre; psykologiska thrillers.

Från bokens baksida:
Två syskon försvinner från sina fosterhem med bara ett par veckors mellanrum. Försvinnandena är oförklarliga och snart kör utredningen fast.
En kort tid senare hittas foton på barnen tillsammans med en främmande kvinna. Mysteriet tätnar när kvinnan på bilden identifieras som 29-åriga Kajsa Rantanen, som strax därefter hittas död. Vad hände Kajsa och varför finns hon på bild med de försvunna barnen?

Psykologen Siri Bergman får tillsammans med kollegorna i polisens gärningsmannaprofilgrupp i uppdrag att titta närmare på brotten. Är det en pedofil som går lös eller handlar det om någonting mycket mer komplext? Under några regnkalla höstveckor övergår undersökningen i en jakt på liv och död. Frågan om vem som egentligen är förövare och offer ställs på sin spets, och det blir snart tydligt att det inte finns några enkla svar.

SÖNDAG, 23 SEPTEMBER, 2018

LÖRDAG, 22 SEPTEMBER, 2018

B som i besök.
Idag har vi, med anledning av makens födelsedag, haft besök av hans föräldrar och syskon.
Extra roligt är det förstås att svärföräldrarna som båda passerat de åttio orkar resa så långt för att hälsa på.
Tanken var att även lille V skulle kommit tillsammans med sin mamma men han var inte piggelin och fick därför stanna hemma.
När nu svärmor och svärfar var samlade med barnaskaran sin passade vi på att ta ett familjefotografi.

FREDAG, 21 SEPTEMBER, 2018

F som i födelsedag.
Idag är det ingen vanlig dag - idag är det käre makens födelsedag.
Eftersom maken varit bortrest på konferens i två dagar blev det inget firande med frukost på sängen men desto mer firande på kvällen då äldste sonen och svärdottern kom besök med paket. Till makens glädje uppvaktades han med en whiskykaraff fylld med whisky och en prenumertion på en whiskytidning - och därmed har väl var och en förstått att näst efter mjölk älskar maken whisky.
Vi bjöd på middag coh umgicks länge och väl med tända ljus medan höstmörkret tätnade utanför huset.

TORSDAG, 20 SEPTEMBER, 2018

V som i Vingåker.
Yngste sonen, lille V och jag hamnade idag i Vingåker på vår jakt efter en födelsedagspresent till käre maken som fyller år imorgon.
Siktet var inställt på Ittallabutiken för att inhandla konjakskupor men det gick inte alls bra för de hade just nu inga i sitt sortiment.
Sonen skulle in på Factory Outlet för att leta efter skor till lille V men det gick inte heller så bra.
Istället flyttade vi oss till restaurang Joans för att äta lunch...nte heller det gick så bra.
Lille V var alldeles för trött och hungrig och i väntan på maten bröt han ihop och storgrät.
Sonen hämtade vagnen och gick ett varv runt kvarteret för att söva samtidigt som maten kom in på bordet. Där satt jag rätt länge med tre portioner mat framför mig.
Sonen återkom med en sovande V vars spaghetti och köttfärssås hamnat i en matlåda för att tas med hem.
Vi fick till slut i oss maten och det blev en trevlig lunch med intressanta samtal - han är nämligen så klok vår yngste son (...precis som sin bror)

ONSDAG, 19 SEPTEMBER, 2018

Som jag letat efter denna film på både Netflex och HBO de senaste åren.
Så plötsligt dök den upp på Netflix från ingenstans - lycka!
Mitt Afrika med Meryl Streep och Robert Redford bygger på Karen Blixens självbiografiska böcker om hennes liv i Afrika i början på 1900-talet.
Som nygift skulle hon och hennes make starta ett kaffeplantage med alla vedermödor som det innebär.
Filmen innehåller mycket hjärta och smärta varvat med feminism och jäklar anamma.
Ikväll har käre maken och jag sett den och den är fortfarande bra även om det inte var samma känsla som när jag såg den på en biograf i Örebro i mitten av åttiotalet.
Det var väldigt roligt att även maken som mest irriterar sig på Meryl Streep också tyckte om filmen som är väldigt lång. (Själv älskar jag allt som Meryl medverkar i)
När jag såg den första gången minns jag att den fick mig att gråta och känslorna att riva runt i bröstet.
Så var det inte nu, istället fascinerades jag av kvinnoödet och den fantastiska styrka hon hade, Karen Blixen.

TISDAG, 18 SEPTEMBER, 2018

Ytterligare en bok att skriva några rader om. Den här gången handlar det om Störst av allt av Malin Persson Giolito. Det här är en thriller med flera bottnar. Handlingen utspelar sig i en ungdomsmiljö där det sker en skolskjutning på en skola i Djursholm. Till en början faller misstankarna mot Maja men så enkelt är det inte.
Berättelsen handlar även om en kärlekshistoria och om ungdomar som inte passar in på grund av klasstillhörighet och etnicitet. Persson Giolito lyckas bra med sin beskrivning av tonåringarna och deras tankar utan att det känns för klyschigt och stereotypt. En mycket läsvärd bok.

Från bokens baksida:
De rikaste rika och de mest utsatta behöver sällan träffas. Utom i Djursholms allmänna gymnasium. Fem tonåringar, och en lärare som vill väl. Det slutar i katastrof. Nio månader senare ställs artonåriga Maja inför rätta.
"Jag vet inte hur jag ska orka lyssna. Men det är farligt att släppa på koncentrationen. För då kommer ljuden. Ljudet när de kom in i klassrummet och drog bort mig, ljudet när Sebastians skalle föll i golvet, det lät ihåligt. Det dånar i mig, så fort jag inte passar mig kommer det tillbaka. Jag pressar naglarna in i mina handflator, försöker ta mig därifrån. Men det hjälper inte. Min hjärna släpar alltid tillbaka mig till det där jävla klassrummet."

MÅNDAG, 17 SEPTEMBER, 2018

F som i fläderbär.
Idag har jag för första gången tagit hand om fläderbären som sitter kvar i buskarna. Det blev några flaskor fläderbärssirap att ringla över vaniljglassen eller pannkakorna för dem som äter sådan. Fem burkar sylt blev det också som kanske kan användas i kakbak eller något annat onyttigt. Jag delade med mig av såväl sirap som sylt till sönerna och deras familjer, kanske kan det gå åt hemma hos dem. Smaken är svår att beskriva men jag tycker det finns rätt mycket av honungssmak i bären.
Nåväl, nu har jag utmanat mig att göra något jag aldrig gjord förr.

SÖNDAG, 16 SEPTEMBER, 2018

Z som i Zoo.
Idag bjöd Katrineholms kommun som arbetsgivare all sin personal på en familjedag på Parken Zoo och vi var förstås där, i sällskap med yngste sonen, svärdottern och lille V.
En fantastisk dag som bjöd på sol och hög, klar luft. Djuren var pigga och besökarna glada. Lille V roades av alla djuren, inte minst dem som han fick klappa. Dagen avslutades med ett par varv i karusellerna innan lilleman somnade på väg till bilen.

LÖRDAG, 15 SEPTEMNER, 2018

Idag besöker vi brorsonen Viktor i Linköping. Han har skaffat sig en ny studentbostad och det var en riktigt trevlig liten lägenhet han hade. Efter en kort inspektion av lägenheten begav vi oss ner till stadens centrum där det pågick en del trevliga aktiviteter i den sköna septembersolen. Bland annat fanns en stor marknad med egenodlade grönsaker och blommor samt andra egenproducerade livsmedel. Dessutom fanns flera musikkårer samlade på gator och torg, ungdomar från såväl Sverige som andra nordiska länder. På väg till en restaurang passade vi på att gå in i domkyrkan. Efter lunchen blev det fika i studentlägenheten och intressanta diskussioner om Rotavirus. Brorsonen som studerar på läkarprogrammet deltar den här terminen i ett forskningsprojekt på universitetet där man studerar Rotavirus för att i förlängningen kunna bidra till att viruset inte ska betyda döden för små barn i Afrika.

FREDAG, 14 SEPTEMBER, 2018

K som i ketchup.
Idag gav jag mig på att göra egen ketchup av tomaterna i vårt växthus.
Det här är en sak som jag ofta under årens lopp tänkt att jag skulle göra men inte gjort.
Eftersom jag, som ett led i att acceptera de begränsningar min synskada ger, försöker bevisa för mig själv att jag trots allt klarar av att göra saker blev det idag hemkokt ketchup.
Jösses så enkelt det var!
Jösses så gott det var!
Visst är den sockrad men i övrigt innehåller den bara naturliga saker. Utan socker skulle den inte vara lika hållbar och förmodligen inte lika god. Dessutom tror jag inte att ett sötningsmedel skulle ge samma smakresultat.
Det här gör jag helt klart om.
Extra roligt är att käre maken som INTE äter ketchup provsmakade och tyckte det var gott (...han tog även ketchup till korven lite senare på kvällen)

TORSDAG, 13 SEPTEMBER, 2118

S som i sova.
S som i sömnlöshet.

Jag har egentligen inget svårt för att somna när det är dags men desto svårare att stanna kvar i sömnen.
Jag vaknar efter någon timme och kan inte somna om. Läser, lyssnar på gamla avsnitt av Sommar i P1, snurrar runt i sängen och blir allt mer atressad vartefter tiden går. Nu har jag dessutom kommit in i en period när jag vaknar mer än tre timmar innan väckarklockan ringer och det är inte bra för nnär jag väl somnar om är det dags att vakna.Förmodligen hör det här ihop med att jag just nu har en hög, och negativ, stressnivå i kroppen på grund av mina ögonproblem. Det finns alldeles för mycket att grubbla på och det är inte särskilt konstruktivt att grubbla när jag egentligen borde sova...


ONSDAG, 12 SEPTEMBER, 2018

S som i skogsutflykt.
Min bror föreslog i helgen att vi skulle ge oss ut för att leta svamp någon dag - och den dagen blev i dag.
Först med bilen ut i vad vi trodde skulle vara en lämplig svampskog. Därefter promenad på skogsväg innan vi dök in bland stockar och sten. Visst hittade vi en del stora och vackert gula kantareller men det var inte i några mängder. Plötsligt hamnade vi på en plats som kyrkan använder för gökotta och de prydliga bänkarna var som gjorda för att sitta på när kaffe och köttbullemackor skulle intas. Vi gick även en bit längs sörmlandsleden och då hittade jag några liter svart trumpetsvamp som är en släkting till kantarellen. Det är inte ofta jag springer på trumpetsvamp men det tacksamma är att de växer i stora flockar, så hittar man en hittar man genast många.

TISDAG, 11 SEPTEMBER, 2018

Ett år, 365 dagar.
Ett liv aldrig mer.
Precis på klockslaget stod vi där i minneslunden och mindes Ove. Hans skratt, hans humor och hans vänlighet.
Tänker på hur små marginalerna mellan liv och död är. En cyklist, en smal väg, en långtradare och plötsligt har livets sköra tråd brustit.
Vi är så glada att vi fick lära känna dig Ove, den alldeles för korta stund du var på jorden - men för alltid i våra minnen.

MÅNDAG, 10 SEPTEMBER, 2018

Anledningen till att jag valde läsa Mödrarnas söndag av Graham Swift var förmodligen för att den presenterades som intressant för alla som älskar Downton Abbey...å det gör ju jag.
Graham Swift är en brittisk författare, född 1949,som skrivit tio romaner innan han skrev Mödrarnas söndag som av många anses vara hans bästa bok.
Berättelsen utspelar sig under en endaste dag; 30 mars 1924, och kretsar runt den föräldralösa husjungfrun Jane Fairchild. Genom glimtar i boken får läsaren veta att hon senare i livet gör en klassresa och blir en framgångsrik författare och att hon alltid kommer att tänka på just denna dag som dagen då allt började.
Kan hända vill Swift genom sitt dramaturgiska grepp där han låter allt kretsa runt en endast dag visa på att livet är mycket kort, lika kort som en dag.
Berättelsen utsdpelar sig i en värld av herrskap och tjänstefolk och i förlängningen en klassresa med outtalade regler för vad som gäller.

Från bokens baksida:
30 mars 1924. Det är ”mödrarnas söndag”, dagen på året då tjänstefolket får ledigt för att åka hem. En som inte åker hem är den föräldralösa Jane Fairchild, som i ställer möter sin älskare i granngodset som ekar tomt efter att bröderna dog i första världskriget. Det som händer sedan ändrar deras liv för alltid – med ekon fram till vår tid.

SÖNDAG, 09 SEPTEMBER, 2018

R som i rösta...eller
D som i demokrati.
En kort cykeltur i solskenet till vallokalen och i ett tjillevipp har jag nyttjat min demokratiska rätt att vara med och påverka hur vårt land ska styras.
Även om det praktiska momentet i processen var gjort i ett tjillevipp har tankeprecessen fram dit varit ovanligt lång och knepig. Det har inte varit lika självklart den här gången. Det har funnits guldkorn både här och där som jag hade önskat sammanföra och samla inom ett parti. Det finns inte en alldeles given ledare och det är svårt att sia om vem som är tillräckligt karismatisk för att ena och leda. Själv har jag inte kommit över nederlaget som innebar att svensk politik förlorade Reinfeldt och Borg, en duo som får alla andra att verka bleka i jämförelsen.
Funderingar fram och tillbaka ledde hur som helst inte någon annanstans för bakom skärmen i vallokalen la jag min röst som jag brukar, förutom till landstinget.

LÖRDAG, 08 SEPTEMBER, 2018

M som i matlagning.
Ikväll kommer två av mina bröder tillsammans med sina respektive på mat hos käre maken och mig.
Vi har sedan årsskiftet träffats varannan månad under vinjetten "Halv sju hos oss". Första vändan hade vi inget särskilt tema men det vi bjöd varandra på skulle kunna kallas fine diner och där vi spände musklerna lite. Vid middagen i somras var det dags att välja ett tema för kommande tre middag. Förslag skrevs på lappar, lades i en skål och lottades. På lotten som drogs stod middag för högst 500:- vilket kändes som en utmaning. Vad bjuder man sex personer på som håller den budgeten? Dryck bestämde vi skulle ligga utöver de 500:-
Nåväl, detta fick vi ihop:
Välkomstdrink tillsammans med rotfruktschips med dipp av västerbottenost. Därefter satte vi oss till bords och åt en jordärtskocksoppa med isterbandströssel.
Varmrätten bestod av en rödvinsbrässerad oxkind, mandelpotatispuré med tryffelolja, stekt sidfläsk, champinjoner och cornichons.
Efter en cigarrpaus tog vi en kopp kaffe ihop med äppelpaj under knäckigt tak med vaniljsås.
Så kommer vi då till frågan om vi klarade budgeten.
Ja, det gjorde vi! Om vi inkluderar drinktilltugget klarade vi det hela med ungefär tio kronors marginal.

FREDAG, 07 SEPTEMBER, 2018

P som i Pinchos.
Vi hamnade här ikväll bara för att ingen av oss var pigg på att laga till den lasagne som var planerad.
Käre maken hade haft en mycket intensiv eftermiddag på arbetet men jag hade väl egentligen inget att skylla på...Sent omsider bestämde vi oss, bokade ett bord och hamnade i en mysig fredagsatmosfär.
Det var många restaurangen, i alla åldrar och olika konstellationer ändå fungerade servicen bra.
Maten var bra, till och med mycket bra och vi åt mer än vad vi hade tänkt oss.

TORSDAG, 06 SEPTEMBER, 2018

K som i kantarellsoppa.
Hösten smyger sig på, det blir lite kallar och lite mörkare och snart dröjer det inte förrän naturen exploderar i glödande färger. Äppelkakor, skogspromenader och svamplockning. Tända ljus, tofflor på fötterna och kanske en kantarellsoppa till kvällsmat. Hos oss är torsdagar soppdagar och just idag blev det en med guld från skogen.

ONSDAG, 05 SEPTEMBER, 2018

Men vad står där?!
Är inte det min bil som jag bytte bort för drygt två år sedan när jag köpte en ny?
Jo, men visst är det så. På parkeringen utanför IKEA i Västerås står den och ser mallig ut.
Bilregistret skvallrar om att den numera bor i Västerås.
Designen på den bilen var lite festligt för allt, och då menar jag allt, var format antingen kvadratiskt eller rektangulärt.
Kul att se dig gamla vän - vi ses förmodligen aldrig mer.

TISDAG, 04 SEPTEMBER, 2018

Så var det dags för fotboll igen...
Äldste sonen och hans Bie spelade hemmamatch och vi gick dit tillsammans med yngste sonen och hans familj för att heja på så gott vi kunde.
Lille V sprang runt med en boll och sökte, så liten han är, kontakt med andra och större barn.
Han är så social och kontaktsökande och trots att han älskar att leka med sin farfar lämnade han honom för att istället umgås med barnen. Precis som det ska vara - känna sig trygg med familj och nära samtidigt som man öppnar upp sig mot världen.

MÅNDAG, 03 SEPTEMBER, 2018

M som i Müssli.
Jag har hittat ett recept på müssli som gjort succé i familjen.
Havregryn, solroskärnor, pecannötter, sesamfrön, kanel, kardemumma, flytande honung och russin.
På det hela taget en mycket lätt sötad müssli som smakar gudomligt gott i morgonfilen.
Eftersom receptet ger en rätt stor sats har jag delat med mig av hälften till en son med familj.

SÖNDAG, 02 SEPTEMBER, 2018

K som i kalas.
Idag hamnade vi på ett sjuårskalas hemma hos brorsonen Theo. En nybliven ettagluttare med gluggar mellan tänderna, bus i blicken och spring i benen.
Det är otroligt så fort sju år går, det känns inte särskilt länge sedan vi en solig septemberdag fick möta honom för första gången. Dessutom fick vi äran att bli hans gudföräldrar.
En klurigare kille med härliga funderingar får man leta efter.

LÖRDAG, 01 SEPTEMBER, 2018

Ny månad!
Nya blommor!
Idag har vi varit vid Ingvaldstorp och köpt lite nya blomster att ha vid ytterdörren.
Jag köpte även ett litet bord i zink som några blommor fick stå på, lite ljung på backen och en låda med äpplen från trädgården. Plötsligt hade jag skapat ett stilleben!

FREDAG, 31 AUGUSTI, 2018

Ikväll har jag och Marita varit på Parken och ätit.
Det var mitt sätt att tacka henne för all tid hon lagt ner på att släktforska åt mig. Dessutom var det ett bra tillfälle att träffas nu när vi inte längre är kollegor...i varje fall inte på samma skola.
Vi åt varsin laxsashimi med soya, ingefära, chili och skogssvamp till förrätt och den var så gudomligt god att jag kunde ha valt samma sak till huvudrätt och varmrätt.
Det var så mysigt att sitta där medan regnet öste ner och kvällen mörknade.
Ljus, värme, glada människor och trevligt sällskap - en bra start på helgen helt enkelt.

 

TORSDAG, 30 AUGUSTI, 2018

S som i spruta.
Vaknade upp och insåg att jag fått en blödning i höger öga - tvärblind igen!
Dessutom hade jag tid för att få en spruta i det ögat på förmiddagen och det fanns ingen anledning att ställa in det.
Så nu har jag fått en spruta med ett läkemedel i ögat. Läkemedlet ska dels torka ur ödemet jag har bakom gula fläcken men även tillbakabilda de kärl som blöder.
Tanken är att jag ska få laser i ögat på tisdag men det lär inte gå - lögat är så blodfyllt att läkaren knappast kommer att kunna se in.
Börja om från börja, börja om igen...

ONSDAG, 29 AUGUSTI, 2018

V som i Volvo.
V som i Vilmer
-Titta vad jag köpt till lille V !
Maken såg ut som ett lyckligt barn på julafton när han idag kom hem med ett inköp han var mäkta nöjd med. Han hade varit på ett möte i Eskilstuna, passerade Volvoförsäljaren och fick för sig att gå in och titta om det möjligtvis fanns en liten leksaksbil, en miniatyr av käre makens bil, till barnbarnet.
Lille V älskar nämligen farfars bil och ska alltid utforska den på såväl utsida som insida när han kommer på besök eller om vi besöker honom.
En liten leksaksmodell av makens bil fanns dock inte men de hade en radiostyrd variant för 400:-. Maken måste ha tänkt något i stil med klart grabben ska ha en Volvo...
Så nu har lille V en Volvo och hans pappa blev minst lika glad när maken överlämnade bilen till barnbarnet.
Tre generationer Ivarsson och en radiostyrd Volvo blev ett sant nöje.

TISDAG, 28 AUGUSTI, 2018

Nu har jag läst färdigt den tredje och avslutande delen i Kristina Sandbergs trilogi. Den här boken heter Liv till varje pris och avslutar berättelsen om Maj och hennes familj. En kvinna som vigt sitt liv åt att vara hemmafru. ordnat för sin man och sina barn. Sandberg har försökt sätta fingret på hur inskränkt en hemmafrus liv kunde te sig utan större möjligheter till personlig utveckling. Att vara hemmafru var en självklarhet under större delen av 1900-talet och jag kan faktiskt glädjas åt att ha vuxit upp i en tid när nästan allas mammor var hemmafruar för det var en stor trygghet för oss barn alldeles oavsett vad det innebar för kvinnans möjligheter att utvecklas, påverka, förvärvsarbeta och känna sig självständig.
Trilogin handlar också om en klassresa och hur man anpassar sig till ett annat liv.

Från bokens baksida:
Det ska vara ett flott ställe med bra kök, Järvsöbadens hotell och pensionat. Maken Tomas har bjudit Maj och deras tonåringar Anita och Lasse dit över påsken och Maj borde känna sig glad. Om hon bara inte hade haft den här yrseln.

Nu ska hon göra sitt bästa för att vara en sällskapsmänniska med de övriga påskfirarna. Men när hon kostar på sig själv en ansiktsbehandling hos pensionatets skönhetsexpert och känner masken strykas ut över pannan kan hon inte riktigt hålla tillbaka tårarna. Är det bara medelåldern, oron för Tomas stretande med firman och nykterheten? Eller besvikelsen över Lasses slarv sista året i folkskolan och Anitas försvinnande in i böckernas och filmernas värld? Kanske anar Maj hur förändringen har satts i rörelse utan att hon har verklig makt att hejda den.

MÅNDAG, 27 AUGUSTI, 2018

Yngste sonen i telefonen:
-Vill ni följa med mig och lille V ut i svampskogen?
Visst ville vi det. Raskt packade vi ryggsäcken med det obligatoriska skogsfikat och gav oss iväg.
För mig är det en utmaning att röra mig i skog och mark sedan jag fick synskadan. Jag har svårt med djupseendet och blir lite snubblig när marken är ojämn.
Men vad gör väl det när man istället kan lulla runt lite med lille V medan käre maken och sonen löper runt och plockar svamp. Vi plockade kottar, slog oss fram bland ormbunkarna, sa "bläh" till flugsvamparna, sjöng om ekorren som gjorde illa svansen och lille V fick lära sig säga ordet ek när vi utforskade en ek och dess blad.
Stunder och ögonblick som de här är så värdefulla och sparas i hjärtat.

SÖNDAG, 26 AUGUSTI, 2018

Mera fotboll men den här gången i Valla och med småknattar som jagar efter bollen.
Brorsonen Theo spelar sammandrag och vi hade inget särskilt för oss så vi åkte för att titta.
Vi kunde konstatera att mycket förändrats sedan våra pojkar var i den åldern och spelade.
Här var de inte fler än tre spelare i varje lag som var på plan och ingen målvakt hade de. Dessutom var den pyttiga fotbollsplanen omgärdad av en plastsarg.
De vuxna hävdade att målen inte räknades med det lät småkottarna sig inte luras av - de hade full koll på målstatistiken.
Dagen avslutade jag med att träffa tjejerna i bokcirkeln. Först diskuterade vi boken vi läste och sedan diskuterade vi allt mellan himmel och jord men kanske mest de stora frågorna i årets valrörelse.

LÖRDAG, 25 AUGUSTI, 2018


FREDAG, 24 AUGUSTI, 2018

F som i fotboll.
Så ofta vi kan ser vi äldste sonen och hans fotbollslag spela match och av den anledningen hamnade vi i Sköldinge ikväll. Småkyligt och allt mörkare ju längre in i matchen vi kom.
Så här har vi stått i ungefär 20 år och tittat, applåderat, glatts åt framgångar och oroats för att sonen ska skadas. När han var liten spelade de sammandrag och det gick åt en hel dag på helgen. Matsäck, picknickfiltar och trevligt sällskap av andra föräldrar. Nu är vi inte alls särskilt många föräldrar som troget står längs kanten eller så känner vi inte igen de andra, utifrånkommande, spelarnas föräldrar.
Fotbollen har alltid varit viktig för sonen och fotbollen är viktig för de små landsbygdsorterna där det inte finns så mycket annat för barn och unga att göra. Åtminstone inte när de slutat leka och bygga kojor i skogen eller inte längre roas av att cykla runt, runt.
Men det gäller att det finns vuxna som generöst bjuder på sin tid och ställer upp som ledare eller i styrelsearbetet för att få en idrottsförening att fungera. Käre maken ögnade många år åt detta när sonen var yngre och många andra eldsjälar har osjälviskt funnits där år efter år. Nu är
Numera är flera av föreningens sektioner nedlagda och någon ungdomsverksamhet finns inte helt enkelt för att inga ledare finns. Kanske är det bara en tidsfråga innan även vår förening tar ner skylten vilket skulle vara mycket tråkigt för både gamla och unga.

TORSDAG, 23 AUGUSTI, 2018

B som i bullar.
Att baka är inte men starka sida så vida det inte handlar om kanelbullar för det är jag fantastiskt duktig på...enligt maken.
Käre maken är inte särskilt intresserad av kaffebröd om det inte handlar om just kanelbullar.
Hemligheten är vit sirap istället för strösocker, jäst för söta degar, vetemjöl special och en rätt lös deg som bearbets i maskin i ungefär tio minuter innan den ställs för att jäsa.
Busenkelt!

ONSDAG, 22 AUGUSTI, 2018

Ö som i ögonläkare.
Idag har jag varit i Eskilstuna på Mälarsjukhuset för att träffa min ögonläkare, en grekisk gud vid namn Nicos. När mitt högeröga kraschade i början av juli befann sig Nicos på semester i Grekland så dagens möte, som var planerat sedan i juni, fick ändra innehåll. Istället för attplanera in kommande småjusteringar på mina ögon får vi nu istället backa bandet och börja om. Ett nybildat kärl måste bort och eftersom jag snart inte får ta emot mer laser i ögonen måste kärlet först "krympas" genom att jag får en spruta med läkemedel direkt in i ögat. Därefter blir det laseroperation. Såväl sprutan som lasern ska läggasd av min ögonläkare hemma i Katrineholm.
Så då kavlar vi upp ärmarna och börjar om...

TISDAG, 21 AUGUSTI, 2018

Oj! Vilken bra tv-serie vi började titta på idag; Det som göms i snö på Kanal 5. Serien baserar sig på en idé från Leif GW Persson och i rollistan finns Robert Gustavsson, Erik Johansson, Johan Ulvesson och Louise Peterhoff för att nämna några. Huvudrollen spelas av Robert Gustavsson som gestaltar polisen Peter Wendel. Wendel har efter en längre sjukskrivning komit tillbaka till arbetet med uppgiften att leda en nystartad Kalla Fall-grupp.
Samtidigt som ett brott ska lösas brottas Wendel med demoner från det förflutna.
Robert Gustavsson tolkar rollen fantastiskt bra och det är intressant att se honom i den här typen av roll

MÅNDAG, 20 AUGUSTI, 2018

Sörja för de sina av Kristina Sandberg är den andra boken i hennes triologi.
Hon tar upp tråden där hon släppte den, det vill säga efter Att föda ett barn. Vi fortsätter följa Maj. Detta kvinnoporträtt är så väl målat att det känns som jag träffat Maj på riktigt. Om jag hade gjort det hade hon inte varit någon jag valt att umgås med för jag tycker inte riktigt om henne. Centralt i berättelsen är Majs och Tomas äktenskap som gör dem olyckliga på varsitt håll.
De är så ensamma i sin tvåsamhet. Maj har gjort en klassresa men vilken social betydelse får den i ett samhälle som ritas om, där folkhemmet byggs och klasskillnaderna börjar suddas ut.
Detta är verkligen en bra bok!

Från bokens baksida:
Far ror, mor är rar. Är det så? Allt borde ju vara bra nu. Freden är här och maken Tomas har lyckats hålla sig nykter sedan hypnosbehandlingen hos professor Bjerre i början av kriget. Och har inte Maj gjort allt vad hon kan för att familjen ska ha det fint i den nya stora lägenheten som Tomas överraskat henne med? Det moderna köket och vardagsrummets parkettgolv. Och Paradiskullens störtande hoppbacke som brant fond från balkongen. Men här i sommarhusets ensamhet tycker hon sig höra svärmors steg i salongen, det är förstås inbillning, tant är ju död. De egna förlusterna vill Maj inte tänka på.

Maj är hemmafru under folkhemmets 40-och 50-tal då hemmafrun är ett eftertraktat ideal och det finns en strävan att betrakta det som ett viktigt yrke. Och hur Maj än försöker vara kärleksfull, trygg och sörja för att hemmet ska bli harmoniskt och rationellt, så väser en röst i henne att mor också är en orm. När tröttheten, rädslan och oron övermannar, kring allt som både hänt och skulle kunna hända henne och familjen. De oklara kroppsliga symptomen, hur hon tappar i vikt och så yrseln som får benen att vika. Och trots att Tomas kämpar hårt med att avstå från alkoholen, och sköta firman som gått i arv i hans släkt, hänger misstanken om att han kanske börjat dricka igen som ett tungt orosmoln över Maj och familjen.

SÖNDAG, 19 AUGUSTI, 2018

T som i traktor.
Är det en bonde i vår by som parkerat alldeles intill min cykel?
Eller är det en farmor som köpt en leksak till barnbarnen?
Grannen snett över gatan la ut en annons på FB att hon hade två traktor-trampbilar till salu.
Jag slog till direkt!
Traktorn på bilden är lite större än den som fått flytta hem till lille V. Båda var i ett mycket bra skick så 250:- var verkligen ett kap. Lite senare på kvällen messade grannen och talade om att de hade en obetydligt använd resesäng till "småkottar" till salu - ville vi köpa den?
Jajamänsan! det ville vi. Käre maken löpte över gatan och köpte.

LÖRDAG, 18 AUGUSTI, 2018

K som i kräftkalas.
Ikväll har vi mumsat kräftor med söner, svärdöttrar och ett barnbarn.
Nu överdriver jag lite - alla åt inte kräftor. Barnbarnet och svärdöttrarna avstod, även om en av dem gjorde ett tappert försök.
Det fanns annat på bordet så ingen behövde gå hungrig därifrån; västerbottenpaj, tacopaj, bröd och ost.

FREDAG, 17 AUGUSTI, 2018

Å som i ångmopp.
Käre maken har sedan länge och rätt ofta när vi är på ICA Maxi försökt inhandla en ångmopp medan jag har tyckt det varit helt onödigt.
Idag slog han dock till och köpte den.
Väl hemma var det jag som var ivrigast och ville prova.
Döm om min förvåning - hur kunde våra golv vara så smutsiga?!
Vi är två personer i hushållet och vi torkar golven relativt regelbundet. Nu har det varit en hel del barfotaspring ut och in mellan hus och trädgård men skulle det kunna vara förklaringen?
Eller har vår "manuella" golvmoppning helt enkelt varit ineffektiv?
Jag är så tacksam att käre maken stod på sig och inhandlade denna fantastiska mopp .
Nu kommer våra golv vara skinande rena.
Vad gäller mitt egna motstånd till att inhandla den tidigare säger jag som mannen i kethupreklamen:
Man är väl inte sämre än att man kan ändra sig...

TORSDAG, 16 AUGUSTI, 2016

M som i Marina.

Idag fick jag besök av barndomskamraten Marina som numera bor i Eskilstuna.
Det finns nog ingen snällare och mer omtänksam än Marina och jag är så glad att vi behållit kontakten under alla år, sedan den dag jag kom till klassen i "sexan".
Visserligen var det några år när vi inte hade så mycket kontakt då vi valde olika inriktningar till gymnasiet och därmed hamnade på olika skolor. Därefter flyttade Marina till Eskilstuna och utbildade sig till sjuksköterska, bildade familj och blev kvar.
Nu är hennes barn, precis som våra, utflugna sedan länge och Marina lever numera singelliv och därför tycker jag hon kan ta med sig sitt liv och flytta tillbaka till Katrineholm. I synnerhet som vårt sjukhus ska öppna en dialysmottagning och Marina är en duktig dialyssköterska
Många nyproducerade lägenheter och bostadsrätter har det också blivit i vår stad - hon säljer sitt hus och köper en lägenhet här.
Perfekt!
Men hon är svår att bearbeta, trots att jag tar med henne på en guidad tur genom de nybyggda kvarteren. Det är kanske inte så lätt att dra upp sina bopålar efter drygt 30 år.
Det sägs att hoppet är det sista som överger människan...

ONSDAG, 15 AUGUSTI, 2018

TISDAG, 14 AUGUSTI, 2018

S som i spinnrock.
Lille V älskar allt som är runt och snurrar och helst ska det sitta på någon form av motorfordon.
Men...en spinnrock fungerar också bra så lyckan var total vid dagens besök hos gammelfarfar och gammelfarmor i Skara.
Det blev en trevlig utflykt för mig tillsammans med sönerna och barnbarnet - käre maken var på konferens.
På eftermiddagen gick vi med gammelfarmor till Fornbyn där det finns en lekplats. Kan man tänka sig; det fanns bilar att leka i på den lekplatsen. Var det någong som gillade det?

Imse vimse spindel hej!
Spinn bara spinn bara spinn natta lång...

MÅNDAG, 13 AUGUSTI, 2018

Tänk så roligt man kan ha med ett filter i Snapchat.

SÖNDAG, 12 AUGUSTI, 2018

BuJo - Bulletin Journaling
Finns det något vettigt svenskt ord för det?
Detta är en ny trend som börjar få fotfäste i Sverige. Det handlar om att utforma sin egna kalender. Man köper en anteckningsbok och fyller den sedan med månadsuppslag, veckouppslag, olika trackers (weightloss tracker, sleep treacker etc) kloka ord och minnesanteckningar
Det här är något för den pysseltokiga som gillar att skriva, rita och måla. Det finns en hel uppsjö material såsom färgennor, stickers, linjaler, mönstrad tejp...
För mig och min syn är det här en utmaning. Jag ser ju inte så bra längre och resultatet blir därefter. Det blir lite krokigt och färgerna är kanske inte så genomtänkta men det är ändå ett försök från min sida att ha något att pyssla med trots min ögonskada.
Jag har köpt en skrivbok i storlek A5 och precis ritat och färglagt första uppslaget.

LÖRDAG, 11 AUGUSTI, 2018

När jag sprang på Att föda ett barn av Kristina Sandberg mindes jag att någon att tipsat om den, vilket fick mig att börja läsa.
Berättelsen kan tyckas banal, att det här har skrivits så många gånger tidigare och lästs under årtionden men det här är ändock annorlunda för här finns en språklig svada som saknar motstycke. Orden rinner fram som en yster vårbäck och till en början tycker jag det är besvärande. Alla dessa detaljer och beskrivningar känns bara för mycket. Sedan märker jag att jag gillar det, att det här ett grepp som författaren förmodligen valt mycket medvetet och att det fungerar. Det är inte en särskilt spännande historia men den fångar mig och dess huvudpersoner berör mig.
Det här är första boken i en tänkt triologi och jag kommer definitivt läsa dem alla tre.

Från bokens baksida:
Den där gäddan på den blanka diskbänken. Vad ska Maj göra med den? Det är hennes tjugoförsta födelsedag. Året är 1938 och hon är nygift. Och gravid. Hur hamnade hon i det här?
En berättelse om klass, ett sårigt moderskap och alkoholism.

För första gången ska Maj ha hela sin nya, stora Örnsköldsvikssläkt på middag. Men maken, den betydligt äldre Tomas, dröjer. Han skulle ju bara uträtta några ärenden på stan? Utanför lägenhetsfönstret breder midvintermörkret ut sig. Hur hamnade hon i det här, med en man som hon knappt känner? Hon som bara ville arbeta som servitris på Kjellins konditori ett slag, för att sedan ge sig av igen, kanske till Stockholm. På flykt från familjen i Östersund som inte längre kan försörja henne, när mammas hosta kräver allt längre sanatorievistelser och med uppbrottet från en ännu oläkt kärlekshistoria i minnet.

Maj vet, för hon känner ett hårt boxande i sin mage. Barnet. Det som aldrig skulle få hända. Överallt ser Maj blickar och hör röster som dömer henne för brottet som hennes växande mage bevisligen är. Men nu har hon väl inget att skämmas över? Med sin vigselring och make som ser fram emot att få bli far. Till och med svärmor som sitter i våningen under borde väl kunna förlåta sin sonhustru. Fast varför svajar Tomas så när han ska be sin mamma och sina syskon att slå sig ner vid det dukade födelsedagsbordet? Jo, Maj ser att han inte är nykter.

Med tidens obönhörliga tickande framskrider Majs graviditet, motvilligt och mödosamt, samtidigt som hon kämpar med att förstå vad som förväntas av henne i hennes nya, framgångsrika, familj. Sakta växer ett beslut att bli den kvinna som ingen ska kunna anklaga eller klandra. Maka, mor, värdinna. Men hur blir man det? För hur mycket Maj än försöker kontrollera sin tillvaro och leva i enlighet med hushållsalmanackan så finns ju allt det andra där. Det såriga moderskapet, makens alkoholism och ett äktenskap som bara råkade bli.
Att föda ett barn är den första delen i en tänkt trilogi.

FREDAG, 10 AUGUSTI, 2017

K som i kräfta.
Idag har vi varit iväg till en fiskare och köpt nyfångade Hjälmarkräftor. Fyra kilo uppretade skaldjur pyste och fräste i frigolitlådan innan de hamnade i kokande vatten - ur askan i elden...
Lille V och hans pappa kom och kikade på de svarta raringarna och lille V utropa flera gånger:
-Wooaw!
Årets kräftlag var ett för mig nytt recept; vatten, salt, pilsner, bitsocker och generöst med dillkronor, gärna på gränsen till överblommande och med smakrika fröställningar.

TORSDAG, 09 AUGUSTI, 2018

Yngste sonen ringde och frågade om vi ville följa med honom och lille V till Läppe för att bada .
Klart vi ville!
Jag fixade snabbt en kycklingsallad och packade med det som behövdes.
Sonen visste ett perfekt ställe i hörnet av stranden där vi slog oss ned. Lilleman sov till en början och vi vuxna satt där och tittade ut över Hjälmaren.
Kvalitetstid.
Tacksamhet.
Sedan vaknade lilleman och då blev det istället vattenlek.

ONSDAG, 08 AUGUSTI, 2018

Jag har aldrig varit någon tävlingsmänniska.
Spelar vi spel så gör jag det för att det är roligt och inte i första hand för att vinna. Ingen kan anklaga mig för att vara en dålig förlorare för det är jag sannerligen inte. Jag förlorar oftast mot käre maken när vi spelar Backgammon men det gör mig inte särskilt ledsen.
Något jag är rätt bra på och ofta vinner är frågesporter men det som driver mig där är inte att vinna utan att det är så roligt att tänka och klura.
Jag måste dock erkänna att jag gärna skulle vilja vinna en högvinst (högsta högvinsten) på Triss.

TISDAG, 07 AUGUSTI, 2018

Det här är min farfar och farmor, Aage och Cecilia Peterzén.
Farfar var född i Stockholm 5 november 1896 i Katarina församling på söder.
Hans mamma skulle fylla 28 år i slutet av månaden men så blev det inte. Hon dog i barnsäng en kort tid efter farfars födelse. Farfars pappa gifte om sig med familjens unga hushållerska och bildade en ny familj.När farfar var i de nedre tonåren förolyckades hans pappa som var plåtslagare. Han störtade från kungliga Dramatens tak där ett renoveringsarbete pågick.
Farfar skickades till en faster i småland och där träffade han senare min farmor som var hela 22 år yngre. Till slut hamnade de i Katrineholm efter att ha flyttat runt och bott på många olika platser. De valde senare att skilja sig, ungefär när jag var i sjuårsåldern, och jag har nästan inga minnen av dem som ett par.
Tänk att just de här två lever vidare i mig och i mitt barnbarn men hur länge lever de vidare i våra minnen?

MÅNDAG, 06 AUGUSTI, 2018

SÖNDAG, 05 AUGUSTI, 2018

Jag har tagit mig an ännu en bok av Kepler. Denna gång är det Stalker jag har läst.
Boken innehåller mycket av allt och har en hög spänningsnivå. Vissa saker kan ifrågasättas i en berättelse där männen dominerar utredningsarbetet och där logiken kanke inte alltid sitter på plats men det må vara förlåtet.

Från bokens baksida:
För nio år sedan dömdes prästen Rocky Kyrklund till rättspsykiatrisk vård för ett brutalt mord. Själv minns han ingenting. Efter en svår olycka har han återkommande blackouter.
Samma sommar som hans återanpassning till samhället påbörjas, skickar någon en filmsekvens på en kvinna i ett fönster till polisen. Nästa dag hittas kvinnan död i sitt hem. Det är inte bara det bestialiska våldet som leder tankarna till Rocky Kyrklunds gamla mord. En ny film kommer till polisen. Ingen förstår vad som händer och Joona Linna är försvunnen sedan mer än ett år. Nästan alla tror att han är död. Nästan alla.

LÖRDAG, 04 AUGUSTI, 2018

Vi hängde en hel del längst gatorna idag för att ta del av karnevalståget som drog genom Stockholm. Så mycket glädje och kärlek, så många som kommit för att delta och uttrycka sin och alla människors rätt att få älska vem de vill - villkorslöst.
Grupper som berörde var Stolta föräldrar, Nykomlingar (De som precis "kommit ut" med sin sexuella läggning) RFSL (Walking for those who can´t) och grupper från länder där homosexualitet bestraffas med döden.
Så starkt - så vackert.
På kvällen begav vi oss till Friends Arena där makens favoriter Arsenal spelade mot Lazio.
En riktig supporter ser dessutom till att klä sig rätt vid en tillställning som denna.

FREDAG, 03 AUGUSTI, 2018

W som i weekend.
Käre maken och jag ska spendera tre dagar i huvudstaden. Det pågår en PRIDE-festival i sta´n och imorgon ska ett rekordlångt karnevalståg i regnbågens alla färger dra fram på gator och torg.
Efter att ha ätit på en uteservering strosar vi runt i ett sommarvarmt Stockholm trots att timmen är sen. Det är lugnt och människor man möter är glada. Hela Stockholm är klätt i glada färger.
Att gå på Drottninggatan så här dags när endast ett fåtal människor gör oss sällskap får tankarna att gå tillbaka till tragedin i april förra året. Det är lätt att föreställa sig paniken när en lastbil dundrar fram och skoningslöst kör på intet ont anande människor.
Så hemskt!
Då blir PRIDE-veckan än viktigare ur ett demokratiskt perspektiv. Inget ska få ta ifrån människan rätten till att leva sitt liv precis så som hon vill, oavsett religion, könstillhörighet eller politisk åskådning. Med kärlek och respekt blir vi starka och kan stå enade mot onda krafter.

TORSDAG, 02 AUGUSTI, 2018

Igår hade vi Tomas och Marie här på besök, åt grillat, drack vin , pratade och trivdes i största allmänhet.
Marie och jag har hängt ihop sedan vi som sexåringar lärde känna varandra på Lekis.
Ibland har vi umgåtts mer intensivt och ibland har det dröjt en tid innan vi hörts av. Varje gång vi ses känns det som igår och varje gång är det lika trevligt. Extra kul är förstås att vi båda har barnbarn födda under förra året. Det är bara två månader mellan de små gossarna och därför kan man frossa i barnbarnsprat utan att någon blir uttråkad.
Som farmor är man ju löjligt förtjust i sitt barnbarn och skulle kunna sitta och prata om det hur länge som helst men det är ju inte alla som uppskattar det.
Ibland lever man i skilja världar och var sak har sin tid.

ONSDAG, 01 AUGUSTI, 2018

P som i Per.
Grattis till alla som heter Per - idag är det er dag.
I familjen innebär det att vi bockar och bugar för svärfar, käre maken, äldste sonen och lilla barnbarnet. I övrigt finns det 165960 män och 8 kvinnor som också firar namnsdag idag.
Namnet är en nordisk kortform av Petrus och betydelsen är ungefär klippa, viktig person, hövding. Per är ett rätt vanligt namn även om det inte återfinns på topp 100-listan och inte särskilt många nyfödda barn får det som tilltals namn.
Många som heter Per kallas för Pelle eller Perra men käre maken kallas bara för just Per...eller ibland kallar jag honom för Percy.

TISDAG, 31 JULI, 2018

M som i målnning.
Nu har vi tagit upp stafettpoinnen och fortsatt måla om huset. Vi började redan förra sommaren med gaveln ut mot gatan och långsidorna. Nu var det dags för den andra gaveln och nedre våningen är redan målad. Huset går alltså från att vara gult till att bli ljusgrått.
Yngste sonen och svärdottern har varit här och hjälpt till vilket är väldigt uppskattat.
Nu är det bara övre delen av huset kvar men först måste balkonräcket renoveras lite.

MÅNDAG, 30 JULI, 2018

Idag besökte käre maken och jag svärföräldrarna i Skara. I väntan på eftermiddagskaffet ville han gå en liten (nostalgi-)promenad i Skara.
Alldeles granne med domkyrkan ligger denna, numera nedlagda, skola; Djäkneskolan.
Skolan byggdes åren 1869 till 1871, efter ritningar av den Lidköpingsbördige arkitekten Helgo Zettervall, mest känd för sina många domkyrkorestaureringar.  
Här tillbringade käre maken sitt sjunde skolår i slutet av sjuttiotalet. Skolan var inte större än att den rymde en årskull så när skolår åtta började fick man vackert flytta på sig.
Nu ska här bli ett stadshus istället. Ett väldigt tjusigt stadshus.

SÖNDAG, 29 JULI, 2018

S som i söndagsåka.
Vi tog en konstig omväg när vi skulle åka hem från sta´n idag.
Hamnade först i Baggetorp vidare mot Gimmersta och Julita. När vi ändå hamnade i Julita kunde vi lika gärna åka till Bergs gård och köpa ägg.
En gång i tiden hörde Gimmersta ihop med Ericsberg genom släkten Bonde och det säga att allén var planerad att löpa mellan dessa gods - många mil hade det blivit.

LÖRDAG, 28 JULI, 2018

Författarduon Keplers fjärde bok heter Sandmannen och är en otäck kriminalroman där vi följer polisen Joona Linnas jakt på psykopaten Jurek Walter (som dök upp i den treje boken).
Kepler är oeerhört skickliga i sin berättarteknik och skapar en historia med både djup och skärpa. Det är både spännande och obehagligt rakt igenom.

Från bokens baksida:
Det är en kall vinternatt i Stockholm. En ung man hittas gående på en järnvägsbro. Han är svårt nedkyld och visar sig ha legionärssjukan. När han läggs in på Södersjukhuset framkommer det att han sedan sju år tillbaka är dödförklarad. Enligt utredningen var mannen ett av seriemördaren Jurek Walters sista offer innan denne greps av Jonna Linna. Jurek Walter sitter i total isolering efter att ha blivit dömd till rättspsykiatrisk vård. Var har den unge mannen befunnit sig de senaste sju åren? Mannens överraskande vittnesmål leder till att det gamla mordfallet tas upp på nytt. Men tiden är knapp. Någon måste vinna seriemördarens förtroende innan det är för sent.

FREDAG, 27 JULI, 2018

T som i tomater.
närodlade ekologiska smakrika
Direkt från växthuset - bättre kan det inte bli!

TORSDAG, 26 JULI, 2018

Igår körde vi en "halv sju hos oss"-kväll hos brorsan Jonas och hans Jessica.
Vi fick en fantastisk middag som startade med halstrade pilgrimsmusslor, grillad färsk chorizo och russinvinegrett. Därefter blev det en hemrökt lax med dillstuvad potatis och avslutningsvis. Avslutningsvis bjöds det på hemgjord vaniljglass med havtornsrippel.
Så otroligt gott!
Nästa gång vi ses för en "halv sju hos oss" ska vi vara hemma hos oss. Då inleder vi en ny temarunda, vilket innebär att vi tillagar en trerättersmiddag för sex personer med en budget, exklusive, på 500:- . Det lär bli en utmaning.
Vi har till september på oss att klura ut något billigt och bra.

ONSDAG,, 25 JULI, 2018

R som i räksmörgås.
Idag kom kollegan Marita på besök lite improviserat och roligt. Med sig hade hon varsin räksmörgås som smakade så bra.
Förutom smörgåsen hade hon även med sig en massa papper om min släkt. Marita som är en duktig släktforskare har erbjudit sig att titta lite närmare på min släkt och då i synnerhet på min farfar och hans anfäder. Hon är ännu inte färdig men det fanns en del saker som var intressanta att ta del av och som stickor hål på en del saker som farfar påstod.
Det ska bli spännande att se vad med Marita får fram och vilka bitar hon lägger i släktpusslet.

TISDAG, 24 JULI, 2018
Efter en varm sommardag följer en varm sommarkväll och just denna sköna sommarkväll spenderade vi tillsammans med goda vänner.
Tomas och Sussie hade bjudit hem oss och några fler vänner och efter en fördrink eller två flyttade vi in i deras fina uterum. Detta uterum som Tomas själv byggt är så fint att till och med självaste Ernst skulle gråta av avundsjuka.
Det bjuds på god mat som avslutas med en fräsch efterrätt - en njutning för gom och mage.
En större njutning var dock den som själen fick i sällskap med dessa fina vänner.

MÅNDAG, 23 JULI, 2018

L som i läppglans.
Se vad jag hittade när jag stoppade ner handen i handväskan!
Jag älskar läppglans från Bare Minerals och deras Moxie Plumping.
Produkten innehåller naturliga peptider som bidrar till att läpparna känns fylligare och mer voluminösa. Smör från shea, avokado och murumuru har en fukt- och mjukgörande effekt.
Det finns tio olika nyanser och jag tror jag har åtminstone åtta av dem. Jag har strategiskt placerat ut dem här och där; väskan, sovrumsbyrån, badrumsskåpet, hallbyrån, jackfickan...man kan aldrig så noga veta när man behöver lite glans.
En annan viktig sak är att produkten inte är testad på djur.

SÖNDAG, 22 JULI, 2018

Simma med de drunknade av Lars Mytting är en bok som vi läste i bokcirkeln för en tid sedan.
Mytting väver skickligt samman en intrig i sin berrättelse som utspelar sig i Norge men som spänner över flera platser och i olika tider. Personerna är sympatiska och väl tecknade, miljöerna sinnliga och berättarspråket relativt enkelt. Lägg därtill en spännande, genomtänkt historia om efterkrigstidens Norge och de skuggor som lämnas kvar i samhället och hos människor som bär på hemligheter

Från bokens baksida:
Lars Mytting, författaren till succéboken Ved, har skrivit en spännande och underhållande släktkrönika om en föräldralös bondpojke som beger sig ut i världen för att finna sina rötter.
Hösten 1971 hittas ett norskt-franskt par döda i Frankrike. Deras tre år gamla son Edvard är spårlöst försvunnen men hittas fyra dagar senare på ett sjukhus tolv mil bort. Var Edvard har befunnit sig under tiden, och om det verkligen var en slump att hans föräldrar klev på en kvarglömd mina från första världskriget, förblir en gåta.
Edvard växer upp hos sin fåordige farfar på en potatisgård på norska landsbygden. Och det är när hans farfar dör i början på 90-talet, och det oväntat dyker upp en vackert snidad träkista från en släkting som Edvards tillvaro vänds upp och ner. Han beger sig ut i den stora världen för att finna svar på sitt livs frågor. Sökandet leder honom till Shetlandsöarna och tillbaka till Frankrike, där han tvingas gräva i de mörkaste hörnen av sin familjs historia. En historia som är nära sammanvävd med de stora tragedierna i Europa under 1900-talet.

LÖRDAG, 21 JULI, 2018

M som i Marcella.
Vi hittade av en slump säsong 2 av Marcella på Netflix härom kvällen.
Hela säsongen var släppt och vi drog i oss hela serien på ett par kväller - som små barn med en godispåse där det varken går att äta sakta eller spara länge. Allt eller inget liksom...
Serien är skapad av Hans Rosenfeldt, samma kille som skapade Bron, vilket borgar för genomtänkt spänning.
Marcella skrevs ursprungligen för brittisk tv och precis som i Bron är huvudpersonen en kvinna.
Serien innehåller flera prallella historier vilket är ett grepp som Rosenfeldt har sagt att han gillar.
Marcella är en kriminaldetektiv på gränsen till nervsammanbrott, spelad av Anna Friel. Samtidigt som man följer hennes arbete med att fånga en mördare får man även ta del av hennes personliga livskris som grundar sig i en hemlighet.
Bra som tusan!

FREDAG, 20 JULI, 2018

Tsom i takläggning.
Yngste sonen och hans Julia blev med hus i början av året, ett hus med närmare 80 år på nacken. Allt eftersom ska de renovera och fixa sitt söta hus och först ut blev en takrenovering.
Mitt i den smällvarma sommaren då termometern såg ut att ha fastnat på 35 grader drog arbetet igång. Snabbt och effektiv genomförde de det på mindre än en vecka med hjälp av släkt och vänner. Den stora hjärnan bakom det fantastiska arbetet var vännen som till vardags är byggnadsarbetare. Även käre maken stod på taket och slet i värmen. För si så där femtom år sedan var han de här unga männens fotbollsledare och instruerade dem i fotbollsspel. Nu var det ombytta roller -käre maken dirigerades runt av ynglarna som idag är duktiga hantverkare och kan sin sak.

TORSDAG, 19 JULI, 2018

Precis så!
Du finns alltid vid min sida, stöttar och peppar så gott du kan.
Gläds åt att göra mig glad, underlättar för mig när det känns tungt och bejakar mina idéer.
Tröstar när jag är ledsen, stryker ömt min rygg när ångesten river i mig.
Tänk vilken tur att jag fann dig Per

ONSDAG, 18 JULI, 20148

B som i blödning.
B som i blind.
Den här mardrömmen, som precis på dagen hållt på i två år, tar aldrig slut.
Nu har jag återigen drabbats av en blödning, en stor blödning, i mitt högra öga. Det ska i princip inte kunna hända igen eftersom jag är så opererad i ögat.
Tillbaka på ruta ett, i princip, och blind igen på höger öga. Totalt mörker.
Jag fick en akuttid på Mälarsjukhuset idag där man konstaterar att trycket i ögat är 37 mot normala 10-20. Eftersom jag inte kan se "ut" med ögat kan heller ingen se in. Det finns inget man kan göra just nu, vilket inte kom som någon överraskning, förutom att behandla det höga trycket. Så nu droppar jag med fyra olika droppar tre gånger om dagen.
Tur käre maken har semester...eller är det kanske så att han sommarjobbar som personlig assistent/ sjuksköterska?
Att hela tiden kastas mellan hopp och förtvivlan tar så mycket av mina krafter. Varje gång det ser ut som att allt löst sig blir det ett bakslag. Att hålla modet uppe är en oerhörd kamp.
Nu får jag avvakta till den 22/8 då jag har tid hos min ögonläkare.

TISDAG, 17 JULI, 2018

Sophies historia av Jojo Moyes är inte en alldeles ny bok. Den kom på svenska 2014 men gavs ut 2012 med titeln The Girl You Left Behind.
Jojo Moyes är för den svenska publiken känd genom Livet efter dig, en hyllad bästsäljare. Sophies historia är välskriven och ganska lättläst. Den har två parallella historier som vävs in i varandra. Flera av karaktärerna är riktigt bra tecknade och berättelsen visar på att allt är inte svart eller vitt, ibland måste man välja sin strider.
Det här är en romantisk men sorglig berättelse som absolut är värd att läsa även om man som läsare inte blir lika "drabbad" av den som av Livet efter dig - de är inte ens jämförbara

Från bokens baksida:
Frankrike, 1916. Sophie Lefevre driver tillsammans med sin syster familjens hotell i hemstaden medan deras män slåss vid fronten. När den nye tyske kommendanten får syn på Sophies porträtt målat av hennes make Edouard föds en farlig besatthet som kommer att tvinga Sophie till ett ödesdigert beslut.
London, 2006. Sophies porträtt hänger hemma hos Liv Halston. Ett slumpartat möte avslöjar målningens verkliga värde och dess turbulenta historia, och hotar att vända upp och ner på Livs tillvaro.
Sophies historia är berättelsen om två unga kvinnor, åtskilda av ett sekel, som förenas i sin beslutsamhet att slåss för det de älskar mest oberoende av vad det kostar...

MÅNDAG, 16 JULI, 2018

L som i Lacoste.
Jag har hittat en riktig favorit bland sommardofterna.
Det är Lacostes nya serie L.12.12 som är tänkt ska matcha herrarnas L.12.12-serie.
Doften är inspirerad av plisserade tenniskjolar och ska upplevas som fräsch och lekfull med en fransk signatur.
I´m lovin´it!

SÖNDAG, 15 JULI, 2018

Hoppsan!
Käre maken skulle bara kolla en sak på glasverandan och upptäckte då något som innebär att ett renoveringsarbete måste starta...
Tur han har semester.

LÖRDAG, 14 JULI, 2018

F som i födelsedag.
Idag fyller kronprinsessan Viktoria år, hur många vet jag inte med säkerhet...40 någonting...kanske?
Därmed har jag avslöjat att jag inte är någon rojalist!
Viktoria är trevlig att titta på och för all del även att lyssna på men jag tycker ändå att vi kan skippa det här med kungahuset. Det känns gammalt och förlegat och ett stort spel för galleriet.
Men jag kan i varje fall kosta på mig att gratulera på födelsedagen.

FREDAG, 13 JUNI, 2018

G som i grillat.
Ikväll har vi haft besök av yngste sonen med familj. En fantastiskt varm och skön kväll när det passar så bra att grilla och sitta länge vid bordet och bara trivas i varandras sällskap.
Det blev grillad flankstek, rostad potatis med sparris, ruccola och färsk lök samt en melonsalsa.

TORSDAG, 12 JULI, 2018

K som i kåldolmar.
Jag har länge velat göra kåldolmar men aldrig tagit mig för det. Tänkt att det verkar krångligt och svårt, till och med tålamodsprövande.
Men ack så fel jag haft!
Idag gav mig på utmaningen som faktiskt inte var någon större utmaning. Det som tog mest tid i arbetsgången var att koka kålen så att bladen lossnade ett efter ett.
Själva rullandet gick fantastiskt bra. Dock kan jag inte jämföra mig med de avlönade kåldolmerullarna på Dafgårds - där rullas i snitt 4 500 dolmar per person och dag. Rekordet ligger på 8 000.

ONSDAG, 11 JULI, 2018

B som i besök.
Idag har vi haft besök från västgötaslätten; svärföräldrar och en svägerska med man.
Avståndet oss emellan gör att vi inte träffas så väldigt ofta men det brukar bli ett besök i juli och då brukar vi bjuda på gravad lax med dillstuvad potatis.
Till kaffet blev det en krusbärskaka. Det är första gången jag tar reda på krusbär och gör något med dem. Vanligtvis är det käre maken som äter upp dem direkt från busken.
Busken kommer för övrigt från svärföräldrarnas hus i Skara, ett hus de inte längre bor kvar i.
När barnen var små och vi besökte Skara stod de gärna och åt från buskarna så farfar delade med sig och skickade med pojkarna en buske hem.
Den här sommaren har vårt barnbarn inte visat något större intresse för just krusbär men nästa sommar står han kanske med sin farfar och äter.

TISDAG, 10 JULI, 2018

Falleri, fallera...jag har läst ytterligare en bok av Carin Gerharsen; Falleri, fallera, falleralla, den åttonde och avslutande delen i Hammarbyserien.
Jag minns när jag läst de två första delarna att jag inte var särskilt imponerad men Gerhardsen utvecklades med tiden och denna, den sista boken är riktigt bra.
Den innehåller kanske mer mänsklig tragik och detaljerat våld än tidigare böcker gjort.
Många trådar knyts ihop för att serien ska få sin definitiva upplösning och jag ber att få tacka Gerhardsen för en serie böcker som bara blev bättre och bättre.

Från bokens baksida:
Kriminalkommissarie Conny Sjöberg satt i baksätet på en civil polisbil och tänkte att någonting ömtåligt och värdefullt höll på att gå sönder inom honom.
Det blåste kalla människofientliga vindar i landet, och han började förlora hoppet om att själv kunna göra någonting för att styra om dem. Teamet var dessutom helt klart ur form och medarbetarna snudd på aggressiva mot varandra. Atmosfären inne i bilen var så mättad av sorg och ilska att det var med lättnad de till slut klev ut och mötte den piskande yrsnön. Och en av de mest fasansfulla brottsplatser de någonsin hade upplevt.
Två personer mördade på öppen gata i centrala Stockholm. En medelålders kvinna och en liten pojke, brutalt nedklubbade med en hammare. Och det var bara början. Början på slutet.

MÅNDAG, 09 JULI, 2018

V som i vinbär.
Idag har käre maken och jag plockat vinbär. Det finns så mycket bär på buskarna att vi förmodligen inte kommer kunna ta reda på allt.
Idag koncentrerade vi oss på de svarta vinbären men plockade medvetet även sådana som ännu inte hunnit mogna eftersom bären ska bli gelé. Omogna bär innehåller mycket pektin som gör gelén fast och fin.
Förr brukade jag även göra saft på bären men då det inte finns några barn i huset som kan dricka den och barnbarnet ännu inte fått smaka på sötade drycker nöjer jag mig med att göra gelé.

SÖNDAG, 08 JULI, 2018

När jag sent i vintras drabbades av en propp i högra ögats gula fläck satte min läkare in ett förebyggande och blodförtunnande läkemedel som heter Trombyl.
Tabletterna är så gulliga att man kan förledeas att tro att det nästan är godis men ack - då bedrar man sig. De är rena rävgiftet för min mage då den verksamma beståndsdelen är acetylsalisylsyra vilket inte min mage riktigt vill tåla.
Men gulliga är de...

LÖRDAG, 07 JULI, 2018

Ikväll har vi besökt Tommy Myllymäkis nyöppnade restaurang Parken i vår vackra Stadspark.
I en underbart ljum julikväll stegade vi dit i sällskap med min bror och svägerska.
Den nyrenoverade lokalen hade en ljus och modern inredning som andades "less is more" och det är bra för det är ju maten som ska ha störst utrymme.
Själv började jag middagen med halstrade pilgrimsmusslor och vit sparris innan jag övergick till en rödvinsbrässerad oxkind med potatispuré, rökt sidfläsk och champinjoner. Båda rätterna var otroligt vällagade. Sedan kan man ju diskutera om den mustiga oxkinden hör hemma på en matsedel mitt i sommaren - den känns lite för rustik för det och borde istället presenteras under hösten.
Efterrätten var dock ett bottennapp!
Jag valde salt karamellglass med karamelliserade popcorn, kolasås och rostade mandlar.
Servitrisen upplyste om att karamellglassen tagit slut men att de kunde erbjuda vaniljglass.
Vaniljglassen höll ingen högre klass och man kunde onekligen tro att kocken sprungit bort till ICA Nära och köpt ett paket Triumglass i ren panik när karamellglassen tog slut.
Synd på en annars mycket god middag.

FREDAG, 06 JULI, 2018

Mer kultur och teater men nu av en helt annan sort än den igår.
Ikväll såg käre maken och jag Den stora premiären, ett musikaliskt folklustspel "med" bröderna Marx.
Manuset skrevs av Åke Cato och Mikael Neumann till Eva Rydberg med sällskap och föreställningen spelades första gången på Fredriksdalsteatern i Helsingborg 2007. Detta är en produktion av Katrineholms Riksteaterförening tillsammans med glada och entusiastiska amatörskådespelare. På det hela taget en trevlig föreställning.

TORSDAG, 05 JULI, 2018

För några år sedan läste vi i bokcirkeln Kerstin Ekmans Häxringarna, den första boken i hennes Katrinejholmssvit. När nu musikteaterföreställning Kvinnorna och staden baserad på Ekmans böcker visas denna sommar var vi några i bokcirkeln som absolut vill se den.
Dramatiseringen berättar om kvinnornas historia i den mansdominerade järnvägsknuten Katrineholm, där Kerstin Ekman växte upp. Manuset, som Ekman själv godkänt, är skrivet av dramatikern Ingegerd Monthan,regisserar gör Judith Hollander, producerar gör Fogelstad musikteater och sjunger gör Fogelstadkören.
Det är en välarbetad föreställning vi får ta del av. Första akten är längre än den andra och kanske är det för mycket som ska hinnas med i andra akten för den känns lite forcerad och gör inte samma intryck.
Jag är väldigt glad för att vi gick och såg föreställningen.

ONSDAG, 04 JULI, 2018

F som i frukost.
"God morgon, bjuder ni på frukost?" ringer yngste sonen och frågar.
Självklart gör vi det.
I ett tjillevipp har jag dukat upp en frukostbuffé på köksbänken lagom tills den lilla fina familjen kommer. Prinskorv, bacon, vita bönor i tomatsås, scrambled egg, pannkakor, scones, bröd och pålägg, fil, youghurt och flingor, kaffe, the och juice...ta vad du vill ha.
Åh, vad jag älskar dessa spontana stunder av gemenskap!

TISDAG, 03 JULI, 2018

Idag har vi gjort den årliga resan till Söderköping och Smultronstället.
Precis som förra året var det en födelsedagspresent till brorsdottern Ä. Först en glass och sedan en slant till shopping i Norrköping.
De senaste åren har vi besökt Smultronstället på förmiddagen istället för eftermiddagen vilket innebär rejält mycket mindre tid i kön för att komma in.
Precis som vanligt drabbas jag av beslutsångest när jag sitter där med näsan i glassmenyn. Jag vet redan på förhand att de andra i sällskapet kommer välja något som jag hellre skulle villa ha när det kommer in på bordet.

MÅNDAG, 02 JULI, 2018

Vi hade gjort upp med sonen och svärdottern om att hämta upp lille V tidigt på morgonen och gå en långpromenad med honom så de fina föräldrarna fick sovmorgon.
8:00 stod vi på tröskeln, redo för en mysig stund.
Vi började med att ta oss ner till centrum för att inte lite frukost innan vi skulle ge oss av på Djulörundan. I slutet av rundan ligger 4H-gården och den såg vi fram emot att besöka med V. Barnbarnet pratade, sjöng och kvittrade men blev alltmer tyst ju längre vi kom.
Så blev det alldeles tyst.
Efter en snabb soundcheck konstaterade vi att han somnat och det kändes ju lite snopet.
Å andra sidan ger det anledning till att ta ut honom på Djulörundan en gång till men då ska vi nog gå från andra hållet så vi börjar med 4H.

SÖNDAG, 01 JULI, 2018

Trots den intensiva värmen gick det rätt fort för käre maken att anlägga en liten sittplats i trädgården.
Men så hade han ju lite hjälp också...

LÖRDAG, 30 JUNI, 2018

Lördagmorgonens rutiner innebär att vi börjar med en dryg tuimmes långpromenad innan vi landar i trädgården för frukost och Melodikryss.
Det finns ingen anledning att ändra på ett vinnande koncept.
Nu kan dagen börja!