INNEHÅLL

Arbetsrummet
Biblioteket
Förrådet
Köket
Scrapverksta´n

 

PÅ SÄNGBORDET
"Den stora utställningen"
av Marie Hermansson



LÄST 2017
36 böcker

LÄST 2018
41 böcker

LÄST 2019
30 böcker

LÄST 2020
1 böcker



 

 

MÅNDAG, 23 MARS, 2020

Kanske är det världsligt och fjuttigt att glädjas åt en matta när världen står i brand.
Men jag är i varje fall så himla glad åt att jag till slut hittade en matta (som levererades vid dörren i morse) att ha under matsalsbordet.
Ibland behövs det inte mer än en matta för att man ska glömma nyhetsrapporteringar och statistik för en stund.
För att känna att livet rullar på och vi klarar det här.
När allt är över och förbi ska vi bjuda hemma goa vänner på mat och så får de vila sina fötter på vår fina matta

SÖNDAG, 22 MARS, 2020

Det råder nya tider nu över hela vår värld.
Alla prövas på ett eller annat sätt.
Alla får göra uppoffringar och tänka på ett annat sätt, uppfinna lösningar eller bara se saker ur ett annat perspektiv för att hitta ett sätt att leva och överleva.
Ingen har kontroll och ingen vet hur det kommer sluta men alla vet att nu gäller det att ta ansvar för att inte sprida smittan vidare.
Det jag saknat mest under veckan jag satt mig själv i karantän är att få kramas och gosa med våra fina barnbarn.
Igår umgicks vi med Vilmer och hans pappa ute i trädgården och idag har vi gjort om samma sak men med Stella och hennes föräldrar. Vi grillade hamburgare och korv som vi åt ute i kylan under en blå himmel där solen gjorde vad den kunde för att värma oss och ingjuta hopp om att det snart vänder - snart är allt som vanligt igen.
Förmodligen blir inte världen vad den var när vi väl lagt Coronan bakom oss. Det är på gott och ont.
Jag för min del hoppas att vi drar lärdom av det här som händer nu utifrån ett miljöperspektiv. Många rapporter vittnar om att miljön har fått en andningspaus nu när vi begränsat resandet så extremt. Kanske omvärderar vi vad som är viktigt och vad som verkligen betyder något

Idag nåddes vi även av beskedet att min svägerskas mamma gått bort i sviterna av Corona,Covid-19, endast 58 år gammal.
Det är så otroligt sorgligt!

Tack för besöket idag lilla Stella.

LÖRDAG, 21 MARS, 2020

Käre maken som egentligen skulle ha varit i Sälen med ett gäng kompisar det här veckoslutet fick plötsligt mycket tid över som han inte riktigt visste vad han skulle göra med. Inte blir det då lättare av att allt socialt umgänge i landet är satt på sparlåga. Vad göra? Jo, han stegade idag in på Åhléns och köpte ett spel som vi skulle kunna roa oss med. Vanligtvis är vi riktiga nördar på Backgammon eller Kalaha men nu var det tydligen dags att förnya oss. Spelet heter Pentagon och påminner lite om "Fem-i-rad" men med en liten twist.
Första omgången vann käre maken därefter har jag vunnit varje omgång...
Han suckar och säger "fy tusan så dålig jag är på det här!" och jag tänker tyst för mig själv "fy sjutton så bra jag är på det här"...

FREDAG, 20 MARS, 2020

W som i Wild-and-Crazy...
Efter att ha varit isolerad i hemmet med en förkylning eller möjligtvis influensa (Corona?) sedan jag kom hem från arbetet förra fredagen stack jag idag ut näsan utanför dörren. Det är inte någon större överdrift om jag påstår att jag gick på darrande ben ut till bilen. Efter så många dagar sittandes på rumpan i soffan tycks de flesta av mina benmuskler ha tillbakabildats. I sällskap med käre maken for jag in för att handla lite på MAXI och samtidigt passa på att äta lunch på sta´ns största konditori; Sultans. Det brukar vara rätt svårt att få en sittplats där vid lunchtid i vanliga fall. Men råkar det ju inte vara vanliga fall - ingenting är som vanligt längre och ingen vet när det slutar vara ovanligt. Däremot tycks expertisen vara rätt säkra på att det kommer bli än mer ovanligt inom kort.
Nåväl, idag var vi rätt ensamma om att äta lunch på Sultans vilket på sätt och vis kändes bra för mig som tillhör en riskgrupp i dessa Coronatider och brottades med mig själv om jag kanske varit lite väl wild-and-crazy bara genom att gå utanför dörren.

TORSDAG, 19 MARS, 2020

Eremiten av Thomas Rydahl är en debutroman inom deckargenren som utkom för några år sedan. Då blev den en bästsäljare i Danmark och låg på listorna i 9 månader samt vann pris för bästa danska deckardebut. Köpenhamnsbon Rydahl hade dessförinnan skrivit noveller, studerat filosofi och psykologi samt skaffat sig en examen från en författarskola.
Boken ingår i en trilogi med huvudpersonen Erhard, en 67-årig dansk man som genomgått en livskris och nu försöker få någon slags ordning på sitt liv. Han har bosatt sig i Fuerteventura där han försörjer sig som taxichafför och lever ett enkelt och tillbakadraget liv. Så dyker ett barnlik upp i en kartong i en bil på stranden och då den lokala polisen inte visar något större engagemang för att lösa fallet blir Erhard besatt av att ta reda på sanningen. Det blir förstås inte en lätt sak.
Det här är en deckare som verkligen skiljer sig från andra då den håller ett rätt långsamt tempo och dessutom lägger mycket tid på att skildra huvudkaraktärens person och vardag. Det är som läsare inte alldeles lätt att förstå sig på honom då det trots ett målande språk och bra miljöbeskrivningar ligger ett mörker och en mystik över hela berättelsen som gör den lite svår. Törs jag sticka ut hakan och säga att det är en grabbig bok i dessa genustider? Jo, jag gör det - jag vill påstå att den här boken generellt passar en manlig publik bäst.

Från bokens baksida:
På en strand i turistmålet Fuerteventura står en helt ny bil. I bagageluckan ligger en pappkasse med en liten död pojke. Ingen saknar honom.
Det sista Fuerteventura behöver är ett brutalt brottsfall som jagar iväg ännu fler turister från öns vindpinade stränder. Den lokala polisen försöker mörka händelsen, men den gamla eremiten Erhard vill inte släppa fallet. Han har för många år sedan brutit med fru och barn i Danmark och livnär sig nu som taxichaufför och tillfällig pianostämmare för öns få rika människor.
Den döde pojken tvingar Erhard tillbaka till livet. Men vad kan en gammal man, en förlorare som vägrar att följa med i tiden och som inget vet om internet, mobiltelefoner och sociala medier göra för att lösa ett modernt mysterium med trådar som leder långt bortom Fuerteventura?
Eremiten är en hårdkokt och hjärtskärande thriller med den mest överraskande detektiv man kan föreställa sig.

ONSDAG, 18 MARS, 2020

T som i trädgård.
Usch! det ser riktigt tråkigt ut i trädgården så här års. Tufsigt och krokigt och en allmän röra som om någon i höstas skrek "kriget kommer" och vi sprang in och lämnade trädgården åt sitt öde. Men jag vet att redan vid valborgshelgen kommer den se mer strukturerad ut och sedan följer en skön grönska och förhoppningsvis en riklig skörd. Vilmer minns trädgården från förra sommaren och pratar om vinbär, morötter, tomater och björnbär men för lilla Stella blir sommarens trädgårdsskörd en ny upplevelse. Längtar efter att se henne stå och mumsa i vinbärsbuskarna, kanske i sällskap med Vilmer.

TISDAG, 17 MARS, 2020

Sprängande öronvärk och täppt näsa...å rätt så grått väder ute.

MÅNDAG, 16 MARS, 2020

Ö som i öroninflammation.
Helgens lätta förkylning har överg¨tt till en öroninflammation de Luxe. Överhuvudtaget känner jag mig sjuk och stannar hemma från arbetet. Jag har redan insett att det förmodligen blir hela veckan som får tillbringas i en isolerad "sjukstuga". Eftersym jag som diabetiker tillhör en riskgrupp ringer jagg 1177 för råd men de har så många samtal på gång att de inte ens placerar mig i en kö. Istället blir jag hänvisad till 11313 men inte heller dom kan ta emot mitt samtal utan ber mig återkomma lite senare. Ringer vårdcentralen som ringer upp efter ett par timmar och lovar för att jag ska få antibiotika utskrivet till mitt öra utan att träffa en läkare eftersom de inte vill ha mig till vårdcentralen i mitt infekterade tillstånd.
Det är verkligen panik och kaos inom sjukvården nu när vi står på tröskelen till Coronans framfart.

SÖNDAG, 15 MARS, 2020

O som i omplantering.
Käre maken har planterat om vår sådd. De små fröna har grott och vuxit så fint att de inte längre får plats i sina små burkar - nu behöve de harmer utrymme och bättre jord.
På bilden syns olika sorters paprika, chili samt kronärtskocka som vi mest odlar för den tjusiga blommans skull.
I dagarna har vi sått tomater av olika slag, purjo och majs som nu står under växtlampan och laddar växtkraft.

LÖRDAG, 14 MARS, 2020

S som i scrapbooking.
Det händer inte allt för ofta numera att jag sitter ner och scrappar. Det är så otroligt mycket svårare sedan jag blev synskadad. Jag är mer beroende av att använda linjal för att det ska bli rakt och stark belysning för att se färgernas nyanser.
På den här layouten har jag handsytt och dessutom använt rätt många knappar. Jag älskar bilden på Gustav när han var åtta år gammal och surade över något som jag inte alls kan minnas. Men jag minns att ingen kunde se så sur ut som han när det var något som inte passade. Man skulle rent av kunna säga att han gav surandet ett ansikte.

ONSDAG, 08 JANUARI, 2020

V som i vårtermin.
Vardagen är tillbaka och jag är tillbaka på arbetsplatsen och alla fantastiska arbetskamrater.
Ljuset är också på väg tillbaka även om det inte märks så mycket ännu.
Vädret tycks vara helt ur led och frågan är om det överhuvudtaget blir snö och kyla den här vintern.
Jag ser fram emot en vårtermin med mina fina elever och jag hoppas få arbetsro och kunna fokusera på mina arbetsuppgifter efter en rätt stökig hösttermin.

TISDAG, 07 JANUARI, 2020

D som i Dalahäst.
Åh vad jag älskat dessa vackert dekorerade trähästar sedan jag fick min alldeles egna när jag var i åttaårs-åldern. Tyvärr har den försvunnit någonstans under livets resa. Sönerna fick varsin häst av sin farmor när de var små och jag blev så glad för deras skull.
Vad är det då som gör en häst till just en dalahäst?
Kurbitsmålningen så klart! De allra första hästarna lär vara snidade och målade på 1830 - eller 1840-talet och de lär ha sitt ursprung i det spillvirke som uppstod efter möbeltillverkning. Hästen har alltid varit ett viktigt djur inom jordbruket och det har väl alltid täljts hästar men att måla hästarna med stiliserade blomor och blad i kurbits gjorde dem lika vackra som den tiden möbler.
Vanligast är de röda hästarna som tillverkades i Nusnäs på 1930- och 1940-talet. Sin populäritet fick dalahästen efter att ha varit med vid världsutställningen i New York 1939. Efter utställningen massproduceras den i Nusnäs.
Så det här är inte vilken häst som helst - den är ett stycke kulturhistoria.

MÅNDAG, 06 JANUARI, 2020

Det är nya saker på gång i vår lilla stad.
I en före detta fotoateljé ska det bli en bistro - Fotografens Café och Bistro.
Någon ska låta en dröm gå i uppfyllelse, någon ska skapa en ny oas i vår lilla stad.
För att hitta hit måste man ta sig in på en innergård där det ska bjudas på grönska och ett orangeri.
Just nu pågår renoveringen av den gamla fotoateljén som jag är övertygad om blir en fantastisk miljö för ett matställe med lite nytänkande.
Det här ser jag verkligen fram emot!

SÖNDAG, 05 JANUARI, 2020

S som i skaldjur.
Gustav tyckte vi skulle ha en skaldjursfrossa innan helgerna tog slut och vardagen var tillbaka.
Så han tog med sig sin familj och kom för att svänga ihop en pastarätt med färska musslor.
I övrigt fanns på bordet räkor, några humrar, ostron och havskräftor.
Jag ägnade mig inte alls åt matlagningen utan överlät den till de andra medan jag njöt av Vilmers sällskap.
Vi hann både ta en promenad runt kvarteret och bygga hög torn av Kaplaklossar.

LÖRDAG, 04 JANUARI, 2020

Ikväll har vi haft besök av Tomas och Marie.
Härligt umgänge över en bit mat och prat som innefattade såväl barnbarn som barndomsminnen och seesterplaner.
Vi bjöd på små rårakor med räkor och löjrom till förrätt och helstekt oxfilé med örtagårdssås och ugnsrostad potatis till varmrätt.
Middagen avslutades med en chokladpannacotta toppad med riven vit choklad och färska hallon.
Vi njuter lika mycket av timmarna i köket innan gästerna kommer som av besöket - vi älskar at laga mat!

FREDAG, 03 JANUARI, 2020

B som i brunch.
Lilla Stella kom på tidiga förmiddagen tillsammans med sina föräldrar för att äta brunch.
Köksbänken dukades upp med allt från frukt till ägg och bacon.
Stella valde att provsmaka apelsin som hon njöt av med lite hjälp från farfar.
Denna lilla prinsessa är så positiv till att smaka på det som bjuds och njutningsfullt säga mmmmmm till allt hon provsmakar.
Faller det henne inte i smaken blir det en tvärvändning i lilla söta munnen och ut kommer smakprovet tillsammans med ett pruttljud.
Hon vet hur hon vill ha det.

TORSDAG, 02 JANUARI, 2020

Årets första boktyckande kommer här. Det handlar om den fjärde boken i serien om kriminalintendent Roy Grace och den heter Död mans fotspår, skriven av den brittiske författaren Peter James.
Detta är den fjärde delen och även om böckerna kan läsas fristående så tycker jag att parallellberättelsen som löper genom böckerna gör att de bör läsas i "rätt" ordning.

11 september 2001 befinner sig den brittiske affärsmannen Ronnie Wilson på Manhattan i New York. Han är där för att träffa en bekant i ett av tvillingtornen. Trots att han befinner sig mitt i händelsernas centrum då planen träffar tornen lyckas han överleva. Han inser att han mitt i kaoset kan hoppa av sitt något skamfilade liv och börja om på nytt med en annan identitet. Sex år senare hittas ett kvinnolik i en avloppstunnel i Brighton. Hon verkar ha legat där i flera år. Ungefär samtidigt hittas ett annat kvinnolik i bakluckan på en bil i Australien. Under de parallella utredningarna finner man så småningom kopplingar till den man som alla trodde dog 2001...

Det här är en väldigt spännande bok med korta men innehållsrika kapitel skrivna med ett dynamiskt språk och levande personporträtt.
Självklart avslutas boken med en cliffhanger som gör att man ser fram emot att få läsa nästa ok i serien.

Från bokens baksida:
Den 11 september 2001 missar en affärsman ett möte i World Trade Center. Han ser sin chans att bli av med fordringsägarna och starta ett nytt liv.
I Brighton hittar kommissarie Roy Grace en mördad kvinna som varit gömd i flera år. Samtidigt upptäcks ett kvinnolik i Australien i en baklucka på en bil som legat i vattnet länge. Båda kropparna kopplas samman med en affärsman från Brighton som avled i New York den 11 september 2001.
För att ta reda på vad som hände under och efter attackerna, och hur morden kan vara relaterade, följer Grace i en död mans spår sex år tillbaka i tiden…

ONSDAG, 01 JANUARI, 2020

På årets första dag vaknade vi i Gustav och Julias gästrum. Vi hade sovit fantastiskt bra även om det inte blev så många timmars sömn efter en mycket trevlig och mycket sen nyårsafton hos Christer och Lena.
Huset var alldeles tyst när vi vaknade så vi var övertygade om att familjen gått ut för att låta oss sova länge och ifred.
Men ack vad vi bedrog oss - lilla familjen på ovanvåningen hade också tagit sig en rejäl sovmorgon.
När frukosten var uppäten tog vi en promenad till Backavallen så Vilmer fick åka skridskor. Han blir bara bättre och bättre på att hålla balansen och ha ordning på de små benen.
Som barn älskade jag skridskoåkning. Vi åkte skridskor direkt efter skolan tills de släckte belysningen vid skridskoplanen och man blev tvungen att gå hem. Knäna skiftade i blått, lilla och grönt hela vintersäsongen och många gånger värkte de så hiskeligt att det kändes som de pulvriserats. I tonåren slutade jag åka skridskor och efter ett försök för närmare tjugo år sedan har jag konstaterat att jag inte längre kan åka - sorgligt men sant.
Årets första dag lämnar kvar en skön känsla i hela kroppen som jag hoppas få bära med mig hela 2020.
Det är en känsla av trygghet och glädje. Glädje över min fina familj, våra vänner och min inspirerande arbetsplats med fantastiska arbetskamrater. I den här känslan vill jag stanna länge, länge.

LÖRDAG, 16 NOVEMBER, 2019

P som i paket.
Högen växer och växer...
Vi har verkligen varit ute i god tid i år och är i princip helt färdiga med våra julklappsinköp.
Jag vill vara så rättvis som möjligt och ser till att jag handlar för samma summor till barn och barnbarn och det är av den anledningen jag har lite småsaker att fixa.
På det hela taget är jag nöjd med mina inköp. En del är väldigt spontana och andra har jag hört familjemedlemmarna nämna under året som gått att de skulle behöva och jag har nogsamt noterat.

FREDAG, 15 NOVEMBER, 2019

B som i billigt!
Hur är det möjligt?
Två koppar kaffe, en kanelbulle och ett glas vatten på IKEA kostar 5:-.
Ja, du läste rätt...

TORSDAG, 14 NOVEMBER, 2019

ONSDAG, 13 NOVEMBER, 2019

K som i korsord.
Korsord är verkligen ett nöje för mig.
Här kan jag koppla av och rensa huvudet SAMTIDIGT som jag jympar hjärnan. Bäst av allt är när mina föräldrar löser samma kryss hemma på sitt håll och man kan ringa och få ledtrådar av varandra.
Jag löser aldrig gamla kryss - nej, det måste vara i en alldeles ny tidning vilket egentligen är väldigt märkligt eftersom jag aldrig någonsin skickat in ett färdiglöst kryss för att vara med och tävla om ett pris.
Nu har jag ett alldeles nytt kryss framför näsan så nu tutar och kör jag!

TISDAG, 12 NOVEMBER, 2019

M som i middag, mat och mysigt.
Äldste sonen med familj var förhindrade att fira fars dag med käre maken i söndags och bjöd därför hem oss på middag ikväll.
Jag älskar dessa vardagsstunder som ger så mycket för sinne och själ. Som vanligt bjöd de på god och genomtänkt mat som vi avnjöt i stearinljusens sken.
Jag kopplade av så till den grad att jag helt glömde fotodokumentera maten men vissa saker behöver man inte ha på bild - det räcker att spara dessa stundestunderna i sitt hjärta och minnas för lång tid framöver.

MÅNDAG, 11 NOVEMBER, 2019

Å som i Återstoden av dagen.
Detta är en riktig klassiker som jag varmt rekommenderar. Dessutom finns den lättillgänglig på Netflix för den som nyttjar tjänsten.
Jag har nog sett filmen tre gånger vid det här laget och tycker den är lika fantastisk varje gång.
Det är en brittisk dramafilm från 1993 som bygger på Kazuo Ishiguros roman. Ishiguro tilldelades Nobelpriset i litteratur 2017 och jag har bekantat mig med hans bok Begravd jätte för en tid sedan - ett litterärt verk långt ifrån det som ligger som grund för den här filmen. Anthony Hopkins spelar huvudrollen och har sällskap av Emma Thompson, James Fox, Christopher Reeve, Hugh Grant och många fler begåvade skådespelare.
Berättelsen utspelar sig i England på 1930- och 1950-talen. Butlern Stevens (spelad av Hopknipen) arbetar på lord Darlingtons slott. Detta är en mönsterbutler som ger perfektionen ett ansikte. Stevens ska bege sig iväg på sin första semester någonsin och har fått löfte av lorden att få låna dennes bil. Det blir en resa ut på den engelska landsbygden 1956 men även en resa genom Stevens minnen. Hans minnen väver en berättelse om herrskap och tjänstefolk, makt och moral

SÖNDAG, 10 NOVEMBER, 2019

F som i farsdag.
Idag fick far i huset inget besök av någon son - den ene gratulerade i förväg och den andre ska gratulera i efterskott i veckan som kommer.
Käre maken och jag gav oss iväg på morgonen för att fira svärfar i Skara. Han hade samlat sin familj, barn och barnbarn, för att äta farsdag-middag på restaurang. Tyvärr hade våra söner med familjer möjlighet att följa med. Vi åt en mycket god tre-rätters i en trevlig miljö och det var verkligen ett smart drag av svärfar att ta med oss så de slapp ordna med allt själva i sin lägenhet. Lägenheten är visserligen stor och trevlig men det är ändå en massa praktiska saker som ska lösas för att alla ska få plats.
På hemvägen stannade vi till hos mina föräldrar för att uppvakta papp med den traditionsenliga amaryllisen..

LÖRDAG, 09 NOVEMBER, 2019

M som i mysfika.
ikväll skulle vi "vakta" lille V när hans föräldrar skulle ha en kväll på tu man hand. Vi var tillsagda att komma vid 14:00-tiden och när vi kom några minuter efter utsatt tid möttes vi av en trevlig överraskning.
Eftersom käre maken och jag är bortresta imorgon när det är fars dag valde yngste sonen och hans familj att överraska med ett "fars-dag-fika" innan de skulle iväg. Maken uppvaktades med blommor och present. Därefter fick vi en helkväll med lille V som bland innehöll ett besök på O´Learys eftersom ville ha hamburgre och pommes.

FREDAG, 08 NOVEMBER, 2019

Jag har länge önskat läsa Linn Ullmans bok De oroliga och nu har jag äntligen gjort det.
Linn Ullman skriver om den familj hon föddes in i med föräldrar som var hyllade stjärnor; Ingemar Bergman, demonregissören, och Liv Ullman den erkända skådespelerskan.
Ingenstans i boken nämner Ullman sina föräldrar vid namn och det är kanske ett dramaturgiskt grepp hon väljer att göra antingen för att hålla distans till dem eller för att förstärka känslan av att inte veta vem de egentligen var i denna lite dysfunktionella familj.
Ullman använder ett vackert och välgenomtänkt språk i en levande berättelse som visar vilken skicklig författare hon är.

Från bokens baksida:
"Jag numrerar, ordnar och katalogiserar. Jag säger: Det var tre kärlekar. Jag är idag lika gammal som min far var när jag föddes. Fyrtioåtta år. Min mor var tjugosju, hon såg både mycket äldre och mycket yngre ut än sin ålder den gången." De oroliga är en lekfull, utforskande och genreöverskridande roman om ett barn som inte kan vänta med att växa upp, och föräldrar som skulle föredra att vara barn. Det är en bok om minnen, glömska och de många berättelser som utgör ett liv.

TORSDAG, 07 NOVEMBER, 2019

T som i torsdag.
V som i veckohandla.
T som i trött.

Over and out!

ONSDAG, 06 NOVEMBER, 2019

Ibland kan man behöva släppa allt en grå och mörk onsdag och hitta en anledning till att sätta lite guldkant på tillvaron eller hitta en orsak till att äta ute.
Äntligen kan jag släppa ett projekt som tagit mycket energi och som jag till en början inte trodde skulle vara så otroligt krävande. Jag blev visserligen förvarnad om att det skulle kunna bli knepigt men jag kunde aldrig tro att det skulle bli så här svårt.
Nu är det avklarat, nu sätter jag punkt och ser det som att jag blivit en erfarenhet rikare.
I den mörka och grå novemberkvällen tog jag med mig käre maken till Pinchos för att där i värmen och myset för en stund glömma att det bara var en grå onsdag i november.

TISDAG, 05 NOVEMBER, 2019

MÅNDAG, 04 NOVEMBER, 2019

En rektor jag arbetade tillsammans med för rätt många år sedan brukade ofta säga att man alltid hade ett val - man kan välja si eller så.
Dessutom med tillägget att man inte skulle krångla till det för sig,
Idag när jag kom hem från arbetet var jag så in i bängen trött. Vädret var grått och luften oerhört fuktmättad, på gränsen till att regna.
När jag körde upp på garageinfarten var siktet inställt på att kasta mig i soffan och sätta på en film att sova till.
Men...man har ju alltid ett val och jag valde istället för soffan att gå en rask promenad, tänkte att den skulle pigga upp mig.
En halvtimme senare var jag betydligt mycket piggare och dessutom blöt av det regn som föll i slutet av promenad.
Oj så nöjd jag sedan var!

SÖNDAG, 03 NOVEMBER, 2019

Jag väljer att gå i käre makens spår när jag tar mig an Jan Guillous första bok i en serie han kallar Det Stora Århundradet. Boken jag läst heter Brobyggarna. Det här är att betrakta som en äventyrsberättelse som spänner över flera decennier och där vi får följa tre norska bröder som, när berättelsen tar sin början, får möjlighet att utbilda sig till ingenjörer i Dresden.
Det här är en bok som till en början fängslar mig som läsare. Ju närmare slutet jag kommer desto mer känner jag att jag tappar fokus och framför allt saknar jag spänningen som fanns där från början. Kanske beror det på Guillous språk som bitvis saknar näevaro. Jag saknar även djupet i karaktärsskildringarna. Guillou ska dock ha heder av att ha gjort ett grundligt researcharbete.

Från bokens baksida:
När havet tog deras far och farbror fick de tre gossarna på det norska Vestlandet utanför Bergen söka familjens försörjning inne i staden. Av en tillfällighet upptäckte man att de tre små repslagarlärlingarna var ovanligt tekniskt begåvade och med hjälp av välgörenhet utbildades pojkarna till järnvägs- och brobyggare.
De tre fiskarsönerna utexamineras många år senare som diplomingenjörer vid universitetet i Dresden. Det är 1901 och mänsklighetens tekniskt mest avancerade århundrade har just inletts. Meningen var nu att de skulle återvända till Norge för att bidra till det mest storartade norska ingenjörsprojektet någonsin, att bygga järnväg mellan Oslo och Bergen.
Men kärleken vände upp och ned på planerna. Den ene flydde, bedragen och skamsen, till Tyska Östafrika, men hamnade likväl på ett av tidens största järnvägsbyggen, det mellan Dar es Salaam och Tanganyikasjön. Den andre flydde också på grund av kärlek, men till London. Bara äldste brodern Lauritz återvände till Norge för att kunna återgälda brödernas storartade utbildning genom att ansluta sig till järnvägsbygget på Hardangervidda.
Tre bröders öden i ett sekel som ännu var ungt. Där framtidstron överskuggade världens alla orättvisor. Med teknikens stora genombrott skulle alla krig vara utrotade. Föga anade man att man stod inför det mest dramatiska och blodiga
århundrade någonsin.
Brobyggarna är den första delen i Jan Guillous nya romansvit om Det stora århundradet.

LÖRDAG, 02 NOVEMBER, 2019

F som i förlovning.
Så kom då dagen då äldste sonen satte en ring på sin Elins finger.
En ring som får symbolisera det de två redan vet och har vetat sedan länge; att de hör ihop.
Vi är så glada för deras skull!

 

FREDAG, 01 NOVEMBER, 2019

Nu har det gått två veckor sedan jag opererade mina ögonlock och idag på förmiddagen har jag varit på ögonmottagningen för att ta bort stygnen. Det har läkt både fort och fint. Om några dagar kan jag kanske börja använda make-up igen. Enligt läkaren har svullnaden inte lagt sig helt och hållet förrän egter sex till åtta veckor.
Jag har även hunnit med att rita och måla lite i min jul-planeringsbok. Jag använder akvarellpennor och blöter sedan upp färgerna med en vattenpensel. Tänk så lite jag ritat och målat sedan ögonen började krångla - men desto roligare när jag väl tar mig för det.

TORSDAG, 31 OKTOBER, 2019

P som i prinsessa.
Tänk att vi har ett barnbarn som är prinsessa - en rund, mjuk och alltid leende liten sessa.
Med ett fjunigt hår som ser ut som en ljus gloria runt hennes fina, lilla huvud.
Här har hennes mamma fotograferat henne när hon provar sin fina julklänning.
Hon verkar nöjd och stolt över hur hon tar sig ut, denna lilla prinsessa som med sin charm får alla i sin omgivning att smälta.

ONSDAG, 30 OKTOBER, 2019

V som i Vilmer.
Denne kloke och rolige gosse har jag haft nöjet att umgås med idag.
Vi började vår dag vid åttatiden i morse när vi tog en promenad ned till centrum med målet att ta en tidig förmiddagsfika.
Istället hamnade vi vid järnvägsstationen då lille V så gärna ville titta på tåg. Frusna men med solen i blick gick vi vidare till Sultans för att fika. Lille V försökte förhandla sig till en bakelse men hans farmor hävdade att det var för tidigt på dagen för sådana bakverk.
Inne på cafét fick han syn på en tavla med kyrkan som ligger några kvarter längre bort och jag föreslog att vi skulle gå dit .
Jag vet ju att han har en förkärlek till kyrkor och då i synnerhet klockspel.
Efter att ha fikat promenerade vi bort till kyrkan som till vår glädje var öppen. Lille V tittade förundrat på en stor Jesus snidad i trä som hängde i taket och tyckte det var märkligt att Jesus bara hade kalsonger på sig. Något klockspel blev vi inte bjudna på så jag satte på Youtube och hittade ett filmklipp med ett klockspel som vi lyssnade på medan vi stilla satt i bänken.
När vi kom ut från kyrkan fick lille V syn på det gamla vattentornet och tio minuter senare stod vi nedanför det höga tornet.
När lille V var nöjd styrde vi stegen hem till honom med avbrott för ytterligare ett besök på järnvägsstationen.
Väl hemma åt vi lunch och sedan sov vi en middagslur tätt intill varandra.
Så mysigt!

TISDAG, 29 OKTOBER, 2019

E som i Erikslund - mitt favorit-shoppingcenter.
Här finns allt som jag brukar behöva samlat under ett tak. Här finns även sådant som jag inte vet om att jag behöver...
Vi har påbörjar inköpen av julklappar och efter några timmar i detta shoppingmecca kan jag konstatera att mer än hälften av alla klappar nu är inhandlade. Och det är bara i slutet av oktober månad.

MÅNDAG, 28 OKTOBER, 2019

Jag har läst ytterligare en bok i Peter James serie om Roy Grace, denna gång heter boken Långt ifrån död.
En kvinna har blivit mördad och hennes man är misstänkt. Det är bara det att han befinner sig långt hemifrån när mordet sker och dessutom sover han. Om man nu väljer att tro på mannens försvar. Antingen ljuger han bra eller så har han fått sin identitet kapad.
Mystiken tätnar än mer när några vänner till Roy Grace meddelar honom att de sett hans, sedan länge, försvunna fruPeter James berättar skickligt en spännande historia med en till synes enkel lösning, men med överraskande och förvånande vändningar.

SÖNDAG, 27 OKTOBER, 2019

L som i Litterär afton.
Tänk att det blev en litterär afton i år också trots att bokhandeln inte längre finns kvar. Övriga samarbetspartners fick en nytillkommen aktör att driva traditionen vidare tillsammans med. Som vanligt var en handfull författare inbjudna att berätta om sina nyutgivna böcker.
I fick vi lyssna på Göran Greider, Katarina Wennstam, Elin Olofsson, Carina Burman och Patrik Lindenfors och mest nyfiken blev jag på Carina Burmans bok om Bellman som direkt hamnade på min "Att läsa"-lista.

LÖRDAG, 26 OKTOBER, 2019

Min vana trogen startar jag höstlovet med att styra upp julförberedelserna. Jag har verkligen ett maniskt beteende när det kommer till "to-do-listor". Hur skulle få jul i vårt hus om jag inte hade denna planering?!
Jag inleder förberedelserna med att tillverka julkort, stryka juldukar och julgardiner för att sedan baka julens kaffebröd...som aldrig blir uppätet. Sedan blir det pepparkaksbak till första advent då även gardiner och mysig belysning sätts upp. Sedan ramlar allt bara på och plötsligt är det julafton. Helt klart är att jag eliminerar en hel del stress genom att tidigt styra upp allt som ska göras.

FREDAG, 25 OKTOBER, 2019

Kommer hem från jobbet så där skönt trött som man är en fredag när man vet att man gjort ett bra arbete under hela veckan.
Maken har kaffet färdigt och en ocean av ledig tid ligger framför mig - nu är det höstlov!
Fixar till en pumpa och blandar sedan drinkar till goa vänner som kommer på after work - denna gång med en bit mat efter drinken.
Tänk, nu har halva höstterminen gått, det är nu den gamla stammen lärare börjar le i klassrummet. Eller kanske har de som en gång i tiden när jag var ny i yrket lärde mig hur man får ordning i klassrummet ("inte ett leende före höstlovet").
De har förmodligen varit pensionärer ett bra tag nu och man kan undra hur de gör med leendet...

TORSDAG, 24 OKTOBER, 2019

Lille V har varit hos frissan. Hans ljusa lockar har fallit för saxen och han berättade stolt efteråt att han fått röd färg i håret.
Undrar just vem som kom på idén med att färgspraya barns hår när det är nyklippt. Genialiskt var det i varje fall.

ONSDAG, 23 OKTOBER, 2019

M som i misstag.
Ibland kan man förvånas över sina misstag, när de är så oväntade och bara dyker upp från ingenstans.
Värsta misstagen måste vara då man släpper in andra människor i sitt liv i tron att man är vänner och att man finns där för varandra. Under det senaste året har jag insett att jag gjort två sådana misstag, att jag trott gott om människor som visat sig vara något helt annat. Nu har jag kommit över det men det kändes rätt snopet när sanningen gick upp för mig - jag var så otroligt oförberedd!
Nåväl, saken är överspelad och jag har gått vidare. Frågan är om de gjort det, kan nämligen se att deras IP-nummer besöker den här sidan regelbundet...

TISDAG, 22 OKTOBER, 2019

P som i pyssla.
Stämpla, färglägga, klippa och klistra - tänk att jag lyckats göra julkort i år också. Dessutom hela arton stycken och jag tror jag satte rekord i att bli färdig i god tid. De är visserligen inte så perfekt som de var förr, innan jag fick min synskada men de är ok.
Jag ska även komplettera med några "köpekort" för att sedan skicka en julhälsning till nära och kära.
En gång i tiden skickade jag närmare 60 julkort, det var innan jag började tillverka korten själv...
Numera brukar jag stoppa ett trettiotal kort på lådan - jag tillhör väl den sista skaran som troget skriver julkort och lär nog fortsätta ett bra tag till. Vet dock inte om Postord uppskattar det för de får ju omaket att dela ut korten och de kanske inte är så intressant i ett land där postgången effektiviserats så till den milda grad att den snart inte finns.

MÅNDAG, 21 OKTOBER, 2019

Förlåtelsen av Hanne Vibekel-Holst är verkligen en mångfacetterad bok med flera parallell historier. Det är en thriller med terrorism som huvudingrediens men där finns också en familjehistoria som spänner från 1940-talet och framåt. Vibeke-Holst problematiserar det här med själviskhet, hemligheter, förljugenhet, otrohet och oärlighet.
Historien har två huvudpersoner som läsaren får följa beroende på var i berättandet man är - nutid eller dåtid.
Personligen uppskattar jag mest de delar i boken som berättar släktkrönikan. Kanske för att det här med terrortemat känns lite urvattnat. Detta är kanske inte Vibeke-Holsts bästa bok men tar man sig bara in en bit i boken har man behållning av den.

Från bokens baksida:
Hanne-Vibeke Holst nya roman har sin upptakt i fyrtiotalets Danmark och sin avslutning i 2000-talets Berlin. Det rör sig om en släktkrönika med en något oväntad öppning. Romanens huvudperson Helena är chef för Berlinoperan. Hon är skild från Martin och hon har en dotter, Sophie. När romanen börjar ska hon just tilldelas ett demokratipris. Hon har varit ansvarig för en Mozartuppsättning där regissören avslutat uppsättningen med att visa Muhammeds huvud, vid sidan av Jesus och Buddhas, uppsatt på en påle. Detta provocerande slut har väckt debatt i linje med den efter Muhammedbilderna och den har hon tagit på ett föredömligt vis, därför ska hon då föräras detta pris. Till prisceremonin har hon bjudit in Sophie, som hon har ett något ansträngt förhållande till, och dennes nye pojkvän som hon aldrig har träffat. När han dyker upp visar han sig vara muslim. Denna priskväll kommer att sluta med att Khalil, som pojkvännen heter, tar Helena och Sophie som gisslan på operan som straff för att Muhammed visats på detta förnedrande vis. Khalil låser in Sophie på toaletten och hotar med en bomb. Helena ska be om ursäkt men hon ska också berätta om sig själv. Varpå hela hennes familjs historia rullas upp parallellt. Denna parallellitet gör att vi som läsare på ett mycket effektivt sätt hela tiden ligger steget före Helena och vet mer om hennes familjebakgrund än hon själv gör.

SÖNDAG. 20 OKTOBER, 2019

B som i barngymnastik.
Vi vaknar med lille V mellan oss i sängen idag - bästa starten på en dag är när man har ett barnbarn i sängen.
Upp och äta frukost i ett huj för att sedan bege oss till barngymnastiken.
Hej och hå vilka glada och pigga småkottar där fanns. Tillsammans med ledaren byggde vi vuxna en enkel men ändå utmanande hinderbana. Lille V strålade som en sol och gav sig på den ena utmaningen efter den andra, ibland med lite stöd från sin farfar och med glada tillrop från sin farmor: "Bra! Vad du kan! Så mycket du kan!" Aktar mig för att använda uttrycket "Så duktig du är!" vilket jag tycker blir en värdering utifrån vem han är. Bättre då att stärka hans handlingar och få honom att känna sig kompetent och bygga självsäkerhet inför framtiden.

LÖRDAG, 19 OKTOBER, 2019

B som i biltvätt.
Idag och ungefär 24 timmar framåt ska vi få umgås med barnbarnet V. Han har ett enormt intresse för bilar och allt som hör därtill men har tydligen aldrig varit på en biltvätt förut.
När eftermiddagsfikat var avklarat tog vi oss därför till en sådan inrättning. Det är ett risktagande man gör när man tar med sig en liten två-och-ett-halvt-åring in i en biltvätt. Grips han av panik när maskineriet väl har startat kan man liksom inte ta sig därifrån. Då får man vackert sitta kvar och hoppas att han inte blir allt för traumatiserad.
Nu gick det dock väldigt bra även om han var rätt spänd inför det som hände utanför bilen och sedan drog en lättnadens suck när vi väl kommit ut på andra sidan.
När vi kom hem byggde vi en biltvätt av en gammal skokartong och några toalettrullar som fick symbolisera de stora borstarna och som lille V målade så fint med blå vattenfärg.

FREDAG, 18 OKTOBER, 2019

O som i operation.
Efter alla, otaliga, ögonoperationer jag genomgått de senaste tre åren har ögonlocken blivit uttöjda och tunga.
Jag har fått anstränga mig för att hålla dem uppe vilket blir tröttande i längden.
Skinnet har tyngt på ögonfransarna som fått en annan vinkel och därmed har ljuset silats in i ögonen på ett konstigt sätt.
Men nu är det slut med det!
Idag har jag opererat båda ögonlocken vilket gick väldigt bra. Jag fick 4 - 5 bedövningsstick i varje ögonlock och det var verkligen en effektiv smärtlindring. Framåt eftermiddagen, när jag kommit hem, släppte bedövningen och jag försökte härda ut smärtan så gott det gick men efter några timmar var jag tvungen att ta en Ipren.
Det ser ut att räcka med endast en värktablett för smärtan är faktiskt uthärdlig.
Förväntar mig att bli oerhört missfärgad i ansiktet runt ögonen de närmsta dagarna men omgivningen är förvarnad så ingen ska väl titta snett på käre maken...
Om två veckor ska stygnen tas bort och framåt Lucia ska all svullnad ha lagt sig.
Jag är så oerhört tacksam för svensk sjukvård!

TORSDAG, 17 OKTOBER, 2019

Man vet att ett barnbarn varit på besök när en liten Milla ligger kvarglömd på golvet.
Milla som inte bara är Alfons bästa kompis utan även lilla Stellas.

ONSDAG, 16 OKTOBER, 2019

Årets årgångsglögg från Blossa har hämtat inspiration från Söderhavet och Hawaii - tropiska smaker med andra ord.
Glöggen som fått undernamnet Aloha, har smaker av passionsfrukt, hibiskusblomma, kokos och kaffe.
I sin helhet är glöggen fruktig och frisk och gifter sig väl med Blossas traditionella glöggkryddor enligt Åsa Orsvärn som är chief blender för Blossa.
Flaskan är rosa som en hibiskusblomma prydd med blågröna siffror och en dekor av vita hibiskusblommor. Den skulle kunna skära sig en smula mot det tomteröda som brukar dominera i de svenska julhemmen, men fin är den.

 

TISDAG, 15 OKTOBER, 2019

H som i höstpromenad.
Det är en fröjd att promenera när naturen bjuder på sådana otroliga färgexplosioner.
Luften är klar och än så länge är eftermiddagen ljus. Vi går med raska steg och hör hur det prasslar runt fötterna, fyller lungorna med dofter som skvallrar om förmultning och vi höjer blicken mot tädens kronor. Här är Gudagott att vara!

MÅNDAG, 14 OKTOBER, 2019

Nu är det dags för några rader om författarduon Keplers bok Kaninjägaren.
Det här är en bok som börjar i ett lite måttligt tempo men en måttlig handling tills allt brakar loss likt ketchupeffekten; först kommer ingenting - sedan kommer allt...
Som vanligt är det med hjälp av kommissarie Joona Linna som fallet ska lösas, ett fall som inleds med att en minister mördas mitt i en sadistisk akt med en prostituerad kvinna. Berättelsen innehåller en hel del, för genren typiska, stereotyper när läsaren tas med på en resa bland människosmugglare, djurplågare, våldtäktsmän, elitsoldater och våld. Det är så Kepler har kryddat sin berättelse och kanske har det blivit lite för välkryddat för att personporträtten ska ska kännas levande och angelägna.
Men en Kepler-bok är ändå en Kepler-bok och jag kommer säkert att läsa fler av dem.

Från bokens baksida:
Joona Linna har suttit två år på den slutna anstalten Kumla när han förs till ett hemligt möte. Polisen behöver hans hjälp för att stoppa den gåtfulle mördaren som går under namnet Kaninjägaren.
Den enda länken mellan offren är att de alla hör ett barn läsa upp en ramsa om kaniner innan mördaren kommer.
Ödets tärningskast placerar överraskande tevekocken Rex Müller mitt i händelsernas centrum. För första gången ska han ta hand om sin son Sammy. Men istället för tre lugna veckor blir det en fruktansvärd kamp på liv och död.
Joona Linna och Saga Bauer är tvungna att börja samarbeta i hemlighet för att stoppa Kaninjägaren innan det är försent.

SÖNDAG, 13 OKTOBER, 2019

Idag for vi ut på landet en sväng för att köpa ägg. Just de här äggen kommer från Bergs gård i Julita och man betjänar sig själv och gör sig skuldfri via Swish - så smidigt!
Nu hoppas jag att ingen tror att vi köpte alla dessa ägg, för det gjorde vi INTE!
Vi nöjde oss med en platta innehållandes 30 ägg till priset av 50:-

LÖRDAG, 12 OKTOBER, 2019

F som i familjemiddag eller snarare familjelunch.
Vi dukar bordet med Bing & Grøndahls Måsen-servis och silverbetsick, ställer fram kristallglasen som en gång i tiden tillhört käre makens mormor och viker servetter i solfjädersform.
Makens föräldrar, syster och svåger är på väg från Skara/Lidköping och vår yngste son och hans lilla familj kommer även de.
Bing & Grøndahl (B&G) var en dansk porslinstillverkare som var verksam under eget namn mellan 1853 och 1987, då företaget slogs samman med den tidigare konkurrenten Den Kongelige Porcelaensfabrik. Idag ingår varumerket i Royal Copenhagen.
Företagets storhetsperiod var under sekelskiftet 1900, då dansk porslinskonst intog en konstnärlig särställning i Europa.
Fabriken grundades 1853 av Frederik Vilhelm Grøndahl som konstnärlig ledare samt brödern a Jacob Herman coh Meyer Herman Bing som ekonomiska chefer.
Den mest kända servisen är Måsen som skapades av Fanny Garde 1895 och som på 1950-talet utnämndes till Danmarks nationalservis.
Min servis började mamma samla till mig när jag var nybliven tonåring och under årens lopp har även mina svärföräldrar samlat.

FREDAG, 11 OKTOBER, 2019

Att ta tillbaka sitt liv...
Förra hösten, när det stod klart hur synskadad jag blivit, fick jag möjlighet att träffa en blind kurator på Syncentralen i Eskilstuna.
Det var tungt och deppigt i livet just då och jag upplevde mer hinder än möjligheter med min nya situation.
Allt jag tidigare tyckt om att göra kändes omöjligt; rita, måla, fotografera och handarbeta. Allt det där som var en del av mig - om det inte längre fungerar, vem är jag då?
Kuratorn sa: Du är samma Anna nu som då, du måste ta tillbaka ditt liv. Du kan fortfarande göra mycket av det du gillar men kanske på ett annat sätt och kanske i ett annat tempo.
Just dert där med att ta tillbaka mitt liv fastnade i huvudet och jag återkommer till det ideligen.
Jag har börjar rita och måla igen, det blir inte lika perfekt som förut med det duger och det ger mig energi. Jag har börjat handarbeta igen och det funkar även om det tar längre tid och jag ibland får repa upp och börja om. Jag har börjat läsa böcker igen även om jag nu vant mig med ljudböcker och lite granna föredrar det. Den stora glädjen är att jag börjat köra bil igen och det går väldigt bra - min självkänsla växer mil efter mil.
Idag har jag varit i tyg- och garnbutiken och köpt några nystan garn. Expediten frågade om jag skulle sticka en barntröja.
Vad fick henne att tro det?

TORSDAG, 10 OKTOBER. 2019

Arbetsveckan börjar lida mot sitt slut.
Dagen idag har varit en bra dag men så är å andra sidan de flesta dagarna.
Äldste sonen med sin lilla familj kom framåt kvällen och vi åt tillsammans. Lilla S fick hemlagad mat á la farmor och hon åt med glädje medan hon tonade på ett långt mmmmmmmmmmm...
Därefter blev det soffhäng tillsammans med en stor kopp the i handen innan lilla fina familjen åkte hem till sig.
Skön torsdag.

ONSDAG, 09 OKTOBER, 2019

Det känns som om jag inte gör annat än veckohandlar...
Vi hinner bara komma hem med matpåsarna, plocka in i skåpen och börja äta så har det gått en vecka och det är åter dags att fylla på förråden.
Jag har sällan känt att tiden rusar så snabbt som den gör den här hösten men det är väl som de säger; tiden går fort när man har roligt.
Jag är så glad att jag tackade ja till det jobberbjudande som jag fick i slutet av sommaren och som inneburit att jag fått en pedagogisk nystart med härliga kollegor. Lediga dagar umgås vi så mycket som möjligt med sönerna och deras familjer - barnbarnen är verkligen en källa till lycka och glädje. Mitt i allt detta försöker vi även umgås med våra fina vänner.
Nu har vi precis kommit hem efter att ha veckohandlat en dag tidigare än vi brukar göra bara för att kunna ta emot äldste sonen och hans familj imorgon kväll när de kommer för att äta med oss.

TISDAG, 08 OKTOBER, 2019

Detta är den fjärde delen i serien om Tom Stilton och Olivia Rönninge. Paret Börjlind, som för övrigt ligger bakom manuset till ett tjugotal Beck-filmer, är väldigt bra på att skapa spännande thrillerhistorier även om det inte är litterära mästerverk.

Centralt i berättelsen står ett aktuellt samhällstema; vårt flyktingmottagande.
En pojke hittas nedgrävd i Småland med halsen avskuren. Fallet hamnar hos kommissarie Mette Olsäters team där Olivia Rönning ingår. Man tar även in Tom Stilton som medhjälpare. Medan de undersöker fallet upptäcker de att något fruktansvärt pågår och speciellt ensamkommande flyktingbarn står i riskzonen. Det är ett stycke nutidshistoria som nystas upp.

Boken är lättläst och spännande och inte alltför förutsägbar.

Från bokens baksida:
En natt snubblar den hemlösa Muriel över en mager gråtande flicka. Hon heter Folami och har flytt från Nigeria. Muriel tar med henne till en sommarstuga ute i skogen. En eftermiddag attackeras Folami brutalt av en man i grannskapet. Muriel vågar inte bo kvar med henne i stugan utan söker hjälp hos den före detta uteliggaren Tom Stilton.
Han arbetar just nu hos kriminalkommissarie Mette Olsäter. Tillsammans med Olivia Rönning utreder han ett mord på en okänd tonårspojke som hittats nedgrävd i Småland med halsen avskuren. Utredningen har förgreningar till kloakerna i Bukarest
När Olivia träffar Folami ser hon att flickan bär ett smycke som har kopplingar till den mördade pojken. Tillsammans med Folami lyckas hon och Stilton tränga in i och avslöja en chockerande verksamhet.

MÅNDAG, 07 OKTOBER, 2019

En del saker tål att tänkas på...

SÖNDAG, 06 OKTOBER, 2019

Ä som i äppelkaka.
Det har varit en kall men solig dag idag. På förmiddagen gick vi en promenad med lilla S och medan hon fortsatte sova i vagnen när vi kom hem passade vi på att ställa undan alla trädgårdsmöbler.
Jag plockade även in några äpplen som blev en äppelkaka att njuta av till eftermiddagskaffet då lilla S mor och far kom.

LÖRDAG, 05 OKTOBER, 2019

Lilla barnbarnet S är på besök och stannar över natten eftersom föräldrarna ska ha matgäster ikväll.
Vi har varit hos hennes pappas kusin och uppvaktat nästan en månad efter födelsedagen men bättre sent än aldrig...
Sedan hem för att äta och läsa pekböcker. Nu väntar pyjamas och soffhäng innan det blir en flaska välling.
Stunder av lycka och minnen med glädje.

FREDAG, 04 OKTOBER, 2019

Upprörd men också väldigt nöjd...
Var nyss på MAXI och hörde en pappa gapa och skrika på sitt barn på ett mycket otrevligt sätt.
Följde efter för att se vad det var frågan om. Vid mjölkkylen springer jag på dem och bevittnar hur pappan skriker NEJ till grabben som såg ut att vara 8-9 år, samtidigt som han hårdhänt tar tag i kalufsen och skakar om.
Där var mitt mått rågat!
”Så där tar man inte i sitt barn” säger jag och alla runt omkring tystnar.
”Jo”, svarar kräket.
Jag står på mig varpå han säger:
”Du vet inte vad du pratar om”
Då upplyser jag honom om att jag arbetar med barn och har så gjort i 30 år.
Han går några steg, vänder sig om och väser att jag inte vet vad jag pratar om.
Jag lägger in en växel till och säger med min allra myndigaste röst:
”Du kränker honom när du gör så där”.
Farsan lommar iväg men likt en ettrig terrier vänder han sig om och envisas med att jag inte vet vad jag pratar om.
Behöver jag säga att jag satt ute på parkeringen och väntade på dem?
Behöver jag säga att jag sökte på deras reg.nr på Fordonsregistret?
Behöver jag säga att jag vet vad han heter och att jag sökt honom på FB för att via hans profilbild få det bekräftat att det var han?
Behöver jag säga att jag kommer ha koll på honom om jag stöter på honom och hans barn någon mer gång?
Behöver jag säga att han inte får flera chanser av mig - nästa gång kontaktar jag soc. och gör en orosanmälan?
Behöver jag säga att jag vet vad jag pratar om?
Over and out.

TORSDAG, 03 OKTOBER, 2019

 

ONSDAG, 02 OKTOBER, 2019

Svart gryning av Cilla och Rolf Börjlind är en bok som jag läste för rätt länge sedan men inte skrivit något om.
Det här är tredje boken i serien Olivia Rönning och Tom Stilton och den här gången har dessa omaka utredningspar fått ett fall med en mördad liten flicka att lösa. Man misstänker att mordet kan ha rasistiska förtecken, något som förstärks när ytterligare en liten flicka med utländsk bakgrund mördas.
Olivia ger sig in i utredningen tacksam över att få distrahera sig själv från de hot som riktats mot henne. DNA-prover visar på likheter från ett mord som länge gäckat Stilton och tillsammans med Olivia kastar han sig iväg ut i skärgården för att söka sanningen - är morden en okänd rasistgrupperings verk eller finns sanningen mycket längre tillbaka i tiden?
Det här är en mycket spännande bok, kanske den bästa som paret Börjlind har skrivit.

Från bokens baksida:
Olivia Rönning har valt att återvända till polisyrket och fått en tjänst i skånska Höganäs. När den lilla orten Arild drabbas av ett fruktansvärt barnmord dras Olivia in i utredningen.
Några dagar senare begås ett nytt barnmord. Denna gång på Värmdö. Sjuårige Aram har fått sin nacke avvriden på samma sätt som treåriga Emelie i Arild. De brutala morden ger eko över hela landet. Rikskrim och Mette Olsäter kopplas in. Misstankarna riktas mot rasistiska kretsar som uttalat hot mot båda barnens föräldrar.
Tom Stiltons vän Ronny ger honom en bok som han har fått in till sitt antikvariat. I boken ligger ett stort antal urklipp. Alla handlar om ett olöst mordfall på en gravid lyxprostituerad från 2006. "Jillfallet" var det fall som Stilton blev utmanövrerad från och aldrig har kunnat glömma.
När Marianne Boglund på SKL får en träff i registret söker hon upp Mette Olsäter. Testresultatet styr in utredningen på märkliga vägar.

TISDAG, 01 OKTOBER, 2019

F som i fortbildning.
Idag är alla skolor i kommunen stängda eftersom vi pedagoger fortbildar oss inom området "skolans digitalisering".
Fem föreläsningar lyckades jag klämma i mig under dagen och de var alla så bra att de väckte tankar och funderingar.
Jag är absolut ingen teknikmotståndare, tvärtom. För tio år sedan ledde jag tillsammans med en kollega ett projekt på uppdrag av bildningsförvaltning som handlade om att skriva sig till läsning. Då var det trögt att få igång arbetssättet eftersom det krävde datorer med ljudande tangentbord och klassrummen var i bästa fall utrustade med endast en dator. Det var inte svårt att inspirera andra pedagoger men det föll på den tekniska utrustningen. Idag har kommunen utrustat alla grundskoleelever med varsin iPad och det är inga svårigheter att arbeta med den digitala tekniken som ett skrivverktyg.
Däremot är jag lätt allergisk mot den app - hysteri som råder inom skolan. Det tycks finnas en oskriven regel om att allt löser sig bara kidsen får en app. Det fanns till och med en föreläsare under dagen som påstod att vi lärare kan skapa magi i våra klassrum när eleverna har en iPad. Nej, då gillade jag mer föreläsaren som pratade under rubriken "Digitaliseringens dilemma". Han lyfte fram det faktumet att det inte finns någon forskning som styrker att elevernas resultat i skolan stärks av att de använder digitala verktyg i undervisningen.
Han menade också att det växer upp en generation som mulitaskar i så många sammanhang att det ses som en normalitet.
Men då ska man veta och ha klart för sig att våra hjärnor INTE tycker om att multitaska...
Digitaliseringen är på gott och ont. Själv vägrar jag svälja hela betet utan tänker att lagon är bäst.

ONSDAG, 17 APRIL, 2019

Jag har läst den fristående fortsättningen av Världens vackraste man av Lena Ackebo. Denna gång heter boken Kära Barbro och äri mitt tycke mycket bättre än den första boken.
Huvudperson och berättare är Barbro - en märkvärdig och olycklig kvinna i femtioårsåldern. Hon ställer höga krav på både sig själv och sin omgivning. Stackars Barbro har mycket att grubbla på; sitt hemmafruskap, barnen, sin otrogne man och inte minst det komplicerade förhållandet till sin syster och relationen till sin gamla mamma på vårdhemmet.
Boken innehåller både ironi och fnissig humor men kan ibland stå lite väl länge och stampa på samma ställe. Helt klart läsvärd och det lär med tanke på cliffhangern i slutet bli en tredje bok som de här systrarna.

Från bokens bakdsida:
Barbro reser ensam hem från Mallorca efter semesterveckan med systern Mona, som stannade kvar hos Världens Vackraste Man. Under sommaren får hon brev från Mona, ljusa skildringar av tillvaron med den nya kärleken.
Breven väcker en rastlöshet hos Barbro. Hon fylls av en känsla av tomhet, känner sig avskuren från sin man och barnen och börjar se sin krävande mamma med andra ögon.

TISDAG, 09 APRIL, 2019

Jag har läst ytterligare en bok av Sofie Sarenbrant - denna gången "Tiggaren". Boken som är väldigt lättläst innehåller korta kapitel, ett högt tempo och en handling som speglar samtidien - i det här fallet svenskarnas syn på EU-medborgare som tigger på våra gator

Från bokens baksida:
Tiggaren tar vid där Avdelning 73 slutar. Det är en skrämmande aktuell och spännande roman om maktövergrepp på samhällets mest utsatta.  Flera tiggare dödas i Stockholm. Men det som vid första anblicken verkar vara en psykopatisk seriemördare, visar sig snart vara del av en kallt beräknad plan på strukturell nivå. Oavsett om Tiggaren läses som en fristående deckare eller en fortsättning på Avdelning 73 och Visning pågår kommer läsaren att få ta del av Emma Skölds starka och rättmätiga hämnd.

TISDAG, 02 APRIL, 2019

Jag har läst ytterligare en bok av Sofie Sarenbrant. Denna gång heter boken Avdelning 73 och är den fjärde boken om Emma Sköld. Sarenbrant låter oss se nya sidor av hennes huvudkaraktärer och det överraskar. Som vanligt slutar boken med en cliffhanger som gör att jag som läsare gärna vill ge mig i kast med nästa bok i serien.
Boken är lättläst och har ett högt tempo. Kanske är historien lite rörig med alltför många frågetecken hängandes i luften som skapar förvirring.

Från bokens baksida:
Kriminalinspektör Emma Sköld vaknar på sjukhus efter fem månader i koma. Det sista hon minns är att hon lämnade sin fyra veckor gamla dotter och åkte till stallet för att rida.Under Emmas frånvaro har hennes sambos förra flickvän tagit på sig rollen som ny mamma. En uppgift hon trivs alltför väl med. Emma försöker febrilt tvinga fram minnen av ridolyckan och blir alltmer övertygad om att ett brott har begåtts. Men vem skulle vilja henne något illa?Så länge Emma befinner sig på intensiven är säkerheten rigorös, men när hon flyttas till avdelning 73 kan vem som helst komma henne nära.

TISDAG 26 MARS. 2019

Jag har läst en smärtsamt bra bok skriven av Malin Lagerlöf; Dagbok från ditt försvinnande.
Här skriver Lagerlöf om hur hennes liv vändes totalt upp och ner i samband med att hennes make, regissören Daniel Lind Lagerlöf plötsligt försvinner från en klippa på västkusten 2011 för att sedan aldrig återfinnas.
Kvar blir hon med tre små barn, sorgen och alla frågor om vad som egentligen hänt.
Lagerlöf skriver om den ofattbara sorgen men också om deras liv tillsammans.
Daniel Lind Lagerlöf befann sig vid Tanumshede för att rekognoscera inför en filminpelning. Det mesta tyder på att han halkade, föll eller spolades ned i vattnet – kroppen har aldrig hittats.
Den här berättelsen är så otroligt vackert och personligt berättad mitt i all bedrövelse och den visar på vilken styrka det finns i en människa som lever vidare, återtar live,t därför att inga andra alternativ finns. Det här är verkligen en stark berättelse om styrkan i männsikan när det oväntade plötsligt händer.

Från bokens baksida:
Den 6 oktober 2011 befann sig Malin Lagerlöfs man, filmregissören Daniel Lind Lagerlöf, på Västkusten för att leta efter miljöer till en filminspelning. Han föll troligtvis i havet från en klippa och drunknade, men ingen vet säkert eftersom kroppen aldrig har återfunnits. Malin lämnades ensam med tre barn varav det yngsta var bara tre månader. Dagbok från ditt försvinnande handlar om vad som händer när någon en helt vanlig morgon säger hejdå, går ut genom dörren och aldrig mer kommer tillbaka. Det är en berättelse om saknad och kärlek. Men allra mest handlar det om överlevnad och om att tvingas uppfinna sig själv på nytt.

ONSDAG, 20 MARS, 2019

Jag har plöjt igenom Sofie Sarenbrants böcker och kommit till Visning pågår. Jag fann den egnetligen för länge sedan och fastnade för den mycket lovande handlingen.
Det här är Sarenbrants femte bok och den treje om Emma Sköld och hennes syster Josefin.
Det här är en bladvändare inom sin genre - den levererar vad man kan förvänta sig och den är lättläst.
Sarenbrant är skicklig på relationer. Hon bygger upp trovärdiga och tydliga kontaktnät. En annan styrka hos författaren är drivet.
Historien avslutas med en rejäl cliffhanger...

Från bokens baksida:
Morgonen efter familjen Göranssons husvisning i Bromma hittar sexåriga dottern Astrid sin pappa brutalt mördad i gästrummet. Inget tyder på inbrott och mordvapnet är en av familjens egna köksknivar. Har någon dröjt sig kvar efter visningen? Det enda som talar för det är att Astrid påstår att en främling har klappat henne på kinden under natten.Kriminalinspektör Emma Sköld utreder fallet. Hon misstänker att mannens hustru kan ligga bakom dådet, och hemligheter som avslöjas stärker teorin. Men när fler mord sker i samband med husvisningar ställs allt på ända. Vad är det egentligen som pågår i det på ytan idylliska bostadsområdet? Och vad är kopplingen mellan offren?